Denna vackra klocka växer vilt på fuktiga ljunghedar och myrar i sydvästra Sverige men tyvärr gått tillbaka kraftigt på senare tid. Det främsta hotet mot klockgentianan och den huvudsakliga orsaken till minskningen är upphörande av bete och gammal hävd. Torrläggning och beskogning av mader och fuktängar är också ett hot.
Utan en störning av att marken betas eller brukas med slåtter och / eller svämning kan inte de mycket små groddplantorna etableras. Vuxna plantor kan överleva mycket länge. Populationerna kan därmed förefalla att vara mycket livskraftiga i vissa områden i Sverige. En djupare undersökning avslöjar att de helt saknar unga plantor. På de allra flesta lokaler sker det ingen föryngring, som det ser ut idag.
Så jag tänkte göra min insats: numer finns den blå gentianan även i vår trädgård här på Saltarö. Inköp gjordes i handelsträdgård förra året. Och den blommade fint efter utplantering i september. Så också detta år. Den har alltså överlevt vintern på ett torrt ställe uppe på en av våra bergsknallar. Men några fröplantor har jag inte sett till. Lokalen ligger nära en spricka och fördjupning i berget som ibland är vattenfylld, ibland torkar upp. en perfekt plats för getianan, med andra ord. Ska se efter om denna lokal kan gynna föryngring av gentiana i vår trädgård tillsammans med att vi håller efter den en aning.
Nu vill jag ha även den rosa varianten. Någon som har denna? Hör i så fall gärna av dig – jag är jättetacksam för det!
Det riktigt intressanta är att klockgentiana är värdväxt för en sällsynt fjäril, alkonblåvinge (Maculinea alcon) som också den är på tillbakagång. Håller nu tummarna att också den vill gilla vår trädgård, men det är nog att hoppas på för mycket, eller vad tror ni?
Ha en fortsatt bra dag lördag allihopa!