Här kommer ett inlägg som kanske kan duga i chiliklubben? Jag tänkte först att det var en onödigt stark sås min sambo fixade till. Men sedan insåg jag att dryga såser är ju bra att ha i kylen. Ni vet sådana man bara tar ett uns av och det märks direkt. Och man slipper oroas över att det någonsin tar slut. Lycka till ni som provar er på detta. Men varning, tvätta händer, kniv och skärbräda noggrant. Och klia dig inte i ögonen under tiden du lagar ..
Är det något vi har gott om i vår köksträdgård och som vi kan tacka vår odlingstunnel för, så är det chili, paprika och habanero. Oj vad habaneroplantor två små intorkade frukter i en plastpåse kan ge! Det var nämligen så det hela började en kall januarieftermiddag i ett fack långt in i vår kyl.
”Vad ska vi göra med de här? De är skrumpna och borde slängas!” säger Johan mig.
”Ge dom till mig. Här ska det bli plantor av´t!”
”Ja, hurra! Vilken bra idé. men kan det verkligen funka?”
Ja och vilka plantor det blev sedan. Jag tror vi har en skörd på ett kilo som står och mognar, numer inomhus i fönstren. Alltså det står paprika, chili och habanero i de allra flesta fönster vi har, skulle jag tro.
Så Johan bestämde sig en kväll att norpa några av mina bebisar och göra en, enligt honom, fin sås.
Då gick det till ungefär såhär:
Johans fantastiskt starka chilisås
Copy paste direkt från FB:
6 tomater, 1 lök, 3 färska habanero, 4 malaysiska chilis, 1 torkad chipotle, 1 msk socker , 1 msk salt, 3dl vitvinsvinäger. 1,5 timmars kok i järngryta.
Jävlar vad den bränner!
Tomaterna som jag planterat så här på friland är inte några särskilt anpassade härdiga frilandstomater, i den rent strikta bemärkelsen. Nej jag har bara tagit litet av varje, och vad jag kände för: någon italiensk sort, en gul mindre sort, någon busktomat, någon litet biffigare sort…
