Vårt lilla ”hemman” min kära köksträdgård och permakultur!

Här berättar jag i ord och bild om hur jag tänkte när jag designade vår trädgård och kort om varför.

IMG_3129.jpg
Jag vill gärna se på trädgården ur ett holistiskt perspektiv och jag tänker mycket, mycket på kretslopp.
11246593_504947862994355_6524809200116453499_n.jpg
Och min strävan är att vår familj ska vara så stor del av det här kretsloppet som möjligt. Foto: Eleonor Bergström
IMG_2739.jpg
Att anlägga en trädgård att leva i och med har varit en resa mot omställning till ett mer hållbart sätt att leva för mig och i förlängningen också för min familj.
IMG_6611.jpg
Angreppsätt och begrepp som jag aktivt använder när jag designar min trädgård är biologisk mångfald, kulturarv och pollinering.
IMG_5402.jpg
Och jag måste säga att jag får lön för mödan, på flertalet sätt!
IMG_6035.jpg
Det som tidigare bara var grön gräsmatta har omvandlats till en prunkande kulturbärande mångfald..
IMG_2479.jpg
Annat som jag oupphörligen tänker på för vår trädgårds del är komposteringsmetoder, mikroorganismer, jordstruktur och jorduppbyggnad.
IMG_8726.jpg
När jag designar vår trädgård vill jag att det så långt som möjligt ska vara funktionellt och hållbart för vår familj att odla, sköta om och vattna.
IMG_8543.jpg
Detta för att vi i förlängningen ska kunna sköta om allt på bästa och i möjligaste mån effektivaste sätt. Skörden är en stor del av lönen för mödan..
IMG_6741.jpg
När jag designar tänker jag också mycket på macro och mikroperspektiv. För att jag njuter av det och min familj lika så..
IMG_8572.jpg
Alternativ, småskalig odling har sina utmaningar – men det betalar sig i smak, kvalité och är  en stor njutning även för ögat.
IMG_3529.jpg
Men biologisk mångfald i all ära. På grund av den rådjurstam som finns i området designade jag och byggde jag ett staket runt våra odlingar för att få ha dem i fred. Hässjorna har tidigare använts i ett jordbruk norr om Stockholm.
IMG_6756.jpg
När jag låter naturen vara med i designen blir det varje år som nya små hisnande upptäckter och överraskningar. Den här frösådda fingerborgsblomman (Digitalis purpurea) dök i fjol upp i vår fastukvist – där den stolt fick stå kvar.
IMG_8487.jpg
Inget skänker själ och hjärta så mycket rikedom som hållbar odling..
IMG_8825.jpg
Vårt lilla ”hemman” min kära köksträdgård, vår trädgård och permakultur.

/Evelyn

Välkommen till vår trädgårds webbsida på Facebook: Saltarös köksträdgård

Några handfasta tips för din avenbokshäck!

Avenbokshäckar passar utmärkt att använda i olika projekt för landskapsgestaltning och är ju särskilt användbara som insynskydd. Här, varsågod: ett inlägg om design samt hur du stöttar med spalje samt skyddar mot eventuella skadegörare.

IMG_1637

Tanken med detta projekt är att skapa rumskänsla i vår trädgård. En rolig detalj i det hela är att få trädgården att verka större än vad den egentligen är. En tredje vinst är att skärma av för insyn från närmsta grannen, och få privatlivet fredat, från det gråa huset längst bort i bild.

I sent i höstas fick jag levererat hem 35 stycken avenboksplantor. De är 60-80 cm höga. Innan levererans hade jag börjat gräva ut ett dike att plantera dem i.

Beroende på hur långt de har färdats eller hur länge de väntat på att komma på plats kan de vara ordentligt törstiga. Så de vill ner i vatten för att sörpla i sig. Sedan vill de ner i jorden – så snart som möjligt – för att minska eventuella skador på rötterna. Diket fyllde jag med lerhaltig och mullrik jord. Det är sådant som avenboken trivs i – och i sann bemärkelse – något det finns det gott om här.. Det var sanneligen tungt att gräva lera en regnig, kall dag i oktober!!!

Om du är något latare än jag och har en klen rygg, beställ en grävare att göra jobbet åt dig – det är det värt!

IMG_1644

Börjar med att stötta upp plantorna med bambukäppar.

IMG_0429Det blir en bra avdelning att skapa en vägg av grönt – just här – som ”fäster an” mot muren och på det sättet blir en förlängning av den.  En bonus är att locket till slammavskiljaren döljs bakom häcken.

Mellan de båda linjerna av häckar, vilka löper parallellt en viss sträcka, finns alltså ett utrymme / en mindre öppning. Tanken är att, när betraktaren står och blickar från en fjärran punkt, att ögat ska luras att tro att trädgården är slut vid häckens linje. Då du flanerar genom trädgården och går närmre märker du snart att där öppnar sig en gång emellan: Surprise!

En bit utanför stammarna lade jag täckbark för att hindra att gräset tar sig in och kväver plantorna, något som då hindrar tillväxten. Nu ska jag låta dem växa på till lämplig höjd innan jag påbörjar toppbeskärningen.

IMG_1446

Två bilder från en av mina trädgårdsbesök/promenader. Om du har många hungriga individer av rådjur i närområdet, just något vi har, finns detta goda knep att ta till: Du kan stötta upp häckens struktur med stolpar och skydda plantorna genom att lägga ett fårstängsel över i form av en böjd ”bur.” Titta på bilderna noga så kan du se hur det är gjort. På detta sätt skapar du form och skydd åt din häck. IMG_1454

Lycka till!

vad kul att just du tittade in här, lämna gärna ett meddelande. Då blir jag glad! 

En helt vanlig bal på slottet. ..

Alltså. Jag försöker igen.

 En helt vanlig dag på jobbet! – Där satt den! 

Det blev en promenad vid Tyresö slott, Fiskartorpet, och Tyresö handelsträdgård.

Låter som vanligt bilderna tala sitt eget språk. Hoppas du må finna lika mycket inspiration som jag gjorde på dessa platser. Känner mig minst sagt rik efter denna dag.

Ut! UT! UT! Och njuuut av våren mina go´vänner!

IMG_1465 IMG_1477IMG_1504IMG_1490IMG_1493IMG_1509IMG_1517IMG_1523IMG_1524IMG_1527IMG_1534 IMG_1537 IMG_1544
IMG_1563IMG_1549 IMG_1569 IMG_1583 IMG_1607 IMG_1595 IMG_1598 IMG_1611 IMG_1613 IMG_1614 IMG_1630 IMG_1632 IMG_1624

En milstolpe är klar!


IMG_3630

 Före:  16 november 2013 planterar ut vårlök

IMG_1297

  Efter: 8:e mars 2015. Staketet är färdigt och vi njuter av vackert vårväder.

När tanken på staketet föddes, fanns här inte så mycket av köksträdgård (se ovan).

photo kopia

Det var under under hösten 2013, vi hade just flyttat in och blivit med trädgård. Det som fanns i trädgården var fem gamla äppelträd, sex rönnar och ett fläderträd. Det har hänt mycket sedan dess.

Eftersom jag odlat sedan barnsben – sista rundan gjorde jag vid en odlingslott i Stora Skuggan på Djurgården (2009-2012) – har ju självklart drömmen om en alldeles egen köksträdgård hägrat länge och väl. Äntligen gavs chansen.  

Det var när jag den där första hösten med trädgård planterade en gul ros på baksidan och den bara ett dygn senare var helt avskalad, som jag smått började ana: rådjuren är riktigt hungriga här på Saltarö! Jag insåg då varför jag inte såg en enda ros i någon av trädgårdarna runt om. Och ..det var då jag valde namnet på min blogg. För målsättningen är att, bredvid det jag odlar i köksträdgården, ska frodas rosor i mängder i vår trädgård.

Trädgårdskampen hade börjat!

IMG_8052

Lät mig inspireras av köksträdgårdar som har staket som är till för att hålla djuren instängda i likhet med detta ovan.

Nu ville jag ju inte ha ett staket i midjehöjd. Rådjuren hoppar lätt över ett sådant. Inte smart. Och så ville jag ha ett som designmässigt har ett svenskt kulturarv.  Dessutom ville jag använda mig av något som smälte in med designen till vårt hus- som är litet som ett skepp: det finns detaljer av runda fönster.  Solterrassen är en pir, entrétrappan har en reling osv.

IMG_1339

Ett rostigt runt fönster, vid entrén har en gång i tiden suttit på ett skepp.

En av de bloggar jag läser regelbundet är Fru Åberg i Lågbo.  I bloggen fann jag, under tiden jag letade idéer, en bild på köksträdgården vid Dala-Flodas Värdshus som etsade sig fast. Där fanns ju allt!!!

K%25C3%25B6kstr%25C3%25A4dg%25C3%25A5rd%252C%2520Dala%2520Floda%2520V%25C3%25A4rdshus%255B4%255D

Dala-Floda Värdshus köksträdgård: Tack, tack och tusen och åter tusen tack Erika för din inspirerande bild och blogg! Varm kram från mig!

 Foto: Erika Åberg 

Tyckte särskilt om detta staket för det har en svensk tradition. Hässjorna är ju del av vårt agrara arv. Minns ännu att det faktiskt fortfarande hässjades hö där jag växte upp i Sporrek, utanför Oskarshamn. Och jag tänker även ofta på min barndoms somrar som tillbringades på Revsudden, två mil norr om Kalmar.

Där hade en gång i tiden min mormor och morfar ett litet fiskehemman på 10 000 kvadratmeter.

Gamla hamnen i lågvatten 1946 Skäggenäs

Gamla hamnen på Revsudden i lågvatten (omkring 1950) Källa: Kalmar läns museum  

Hamnen Revsudden 1951. Rita och Gerd längst till vänster byggdes senare betongsjöbord som satte sig 1951

Hamnen i Revsudden (omkring 1950) Källa: Kalmar läns museum

Garnhage ed garnstolpar och bottengarn, Värnanäs 1954

Garnhage med garnstolpar. Källa: Kalmar läns museum

 Bryggor. Båtar. Fiskebodar.. Runda stenar i klapperstrand och vita stränder. Gröna gräsängar. Nyhängda nät, tjärade ekor – allt detta tillhörde min barndoms somrar. Minns den tiden med så mycket glädje – så hässjor och tjära fick det bli! 

Själva ”resan” med staketet började med att jag först sökte upp olika hantverkare. Frågade om offert på vad kalaset skulle kosta att tillverka och sätta upp i vår trädgård, från scratch.  Efter det fick jag kalla fötter.

Googlade hässjor febrilt i månader .. Läste annonser i lokaltidningar till ögonen blödde. Diskuterade med trädgårdsvänner. Vill i sammanhanget särskilt tacka dig trädgårdsmästare Lee Edström Mellberg för den input, feedback och hejarop du gav under hösten 2013! Utan dig hade jag inte bestämt mig för att sätta igång bygget på egen hand. Och det hade inte blivit något staket. Därför: är dig evigt tacksam!

Då jag helt klart fastnat totalt för staktet med hässjor och bestämt mig för att det fick bli att bygga själv, var ”bara” den lilla detaljen kvar: det verkade inte vara lätt att hitta gamla hässjor på Värmdö. Om jag inte skulle tillverka dem själv, det vill säga. Det backade jag på. Även om jag har en avbarkare i mina ägor som en gång tillhörde min morfar.

Så jag utökade istället mitt sökområde. Tillslut dök det upp en annons på blocket –  en nedlagd bondgård i Vallentunatrakten ville bli av med sina: Hurra!

IMG_0200

Oktober 2014 och jag är på väg att bärga mitt guld!

Sagt och gjort: hyrde en lastbil och begav mig av upp dit. Allena. Pirrig och glad: Startskottet hade gått. Nu skulle det bli av. Det var som ett litet äventyr.

Och inte visste jag att det fanns så ”centralt belägen” glesbygd… Vallentunatrakten kunde vara levande landsbygd. Nu avfolkas i stället gårdarna och folk lägger tydligen ner sina jordbruk, ett efter ett.

Till min stora glädje var hässjorna många. Det krävs många när de ska stå tätt och räcka runt om hela 200 kvm köksträdgård. Jag fyllde nästan en mindre lastbil. Vill passa på att tacka dig som jag köpte hässjorna av som var så vänlig och hjälpte mig att lossa dem, trots din problemrygg! Det blev många intressanta samtalsämnen under arbetets gång..

Hässjorna har funnits på gården sedan 1930-talet. Vissa är ”litet nyare” och tillverkade under 1960-talet. Skulle gissa att det är de som fortfarande har litet bark kvar på sig och inte de där som är alldeles grå i trät. För övrigt är de i helgott skick. De har bara använts under sommartid (fram till att de slutade användas – när det började skötas maskinellt istället) och sedan legat under taket på en gammal lada. 

IMG_0233 Många timmars jobb senare hade jag lassat av berg av plockepinn på vår gräsmatta. Detta är bara ett av lassen..

Efter ett kraftigt kallt oktoberregn staplades alla hässjorna in carporten. Ja det gjordes ju inte utan jobb. Och jobbet stod denna gång jag helt själv för. Gick inte alls lika lätt utan någon att småsnacka med. Var väldigt orolig för att få sorkfeber av att ha hanterat dem. Det var mycket ”bös” som yrde omkring, men som tur var jag klarade jag mig.

IMG_0248

Spetsade till de entréstolpar av ek jag fått som en present av min far under sommaren – med hjälp av en vanlig yxa.

Har inte gjort detta tidigare – men dock täljt många gånger som barn. Och det här var ju ungefär samma teknik fast bara i litet större skala.

IMG_0329

Här har jag satt ner entréstolparna, som är cirka 2,5 m höga, i de hål jag grävt. Sedan var det dags att gjuta.  IMG_0589

Gjutet och klart och de första hässjorna på plats.

Själva hantverket med att sätta staketet har varit en njutning att göra, från början till slut! Faktiskt helt otippat från min sida!IMG_1319

Det blev två plommonträd satta under hösten där jag märkt ut att inhägnaden skulle gå. De kunde jag spaljera under den kallaste månaden i vintras.

IMG_1407

En vintrig bild från januari i år, då jag kommit halvvägs med inhägnaden.

IMG_1345

Det var delvis tungt att jobba under vintern med kol och spett.

Vi passade på att grilla varje gång jag drog igång eldning och det blev många, många, många grillkvällar i januari.

IMG_1119

Sista bilden som är från första veckan av mars i år: hurra! Hela vägen runt!

Vår familj går nu helhjärtat in för att se om det går att driva en odling – vid sidan om våra jobb.

Målet är att odla det mesta vi konsumerar av grönt. Arbetsfördelningen ser ut enligt följande: Det är min kära sambo som sköter det mesta av markservicen och matlagningen. Själv sköter jag jobbet ute i trädgården MEN  – stort men – har också väldigt mycket att säga till om när det gäller menyn. Det är helt enkelt en trädgårdsmästares rättighet (Monty Don).

Vi handlar  närproducerat för att stödja de egenföretagare som bor runt omkring som erbjuder det mesta från honung, saft, äppelmust, rapsolja, sylt, ost, kött och fisk. Allt detta bör räcka långt.

Nu ska det bli spännande att se om staketet håller borta våra kära vänner rådjuren!

IMG_1230

Passa på och njuta av det fina vårvädret vi har! 

Jorden vi ärvde

IMG_5480

För att börja odla din egen mat, krävs bara ett första spadtag. Sedan är du igång! Och tänk:

2015 är Internationella året för våra jordar!- Men det var väl i grevens tid!

IMG_5888
Nu ska jag skriva om något som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Med ”rötterna” i miljöjournalistiken och examen i jordartsgeologi (inriktning mot vattenresurshantering) ligger kuns
kapen om hur vi människor brukar jorden på ett hållbart sätt verkligen i mitt intresse ..

IMG_5781

Inlandsisen malde ner sten och berg till den berggrund och de jordarter som är grunden för den jord som under ett 1000-årig jordbruk skapat den livsnödvändiga mulljorden vi idag lever av. Sunda, goda jordar tar lång tid att skapa.

Så hur vi hanterar vi nu, idag, det översta jordlagret med den rigorösa kunskap som finns för att skapa en god, näringsrik jord?

Efter år av misskötsel är faktiskt det översta jordlagret, det som vi kallar för brukbar jord, på väg att erodera bort. Goda jordar försvinner helt enkelt. Det finns många olika statistiska källor att luta sig mot men i runda slängar ungefär hälften så mycket brukbara jordar finns idag än för hundra år sedan. Parallellt med detta växer jordens befolkning.

IMG_5891

Så var tog all denna jord vägen?

  • Urbaniseringen av jorden ökar. Vi bygger städer på våra bästa jordar – de som historiskt brukats under århundraden som finns just runt stadskärnorna.
  • Den omfattande avskogningen världen över ökar jorderosionen. Människan skapar öknar av det som en gång var fertila jordar.
  • Vi förgiftar med kemikalier i monokulturer – där en gröda odlas över extensiva områden ..

Vi tar helt enkelt ut mer än vad vi ger tillbaka!

Och ett år är väl kanske inte så mycket i ett perspektiv av hur lång tid det tar att bygga upp en god brukbar, mullhaltig, näringsrik jord.

Vi borde faktiskt alla ta och fundera på detta varje dag..

 Ta 2015 som en möjlighet att prata med dina barn, dina vänner, kollegor om vad det är som pågår.

Och om hur det kunde bli om vi alla började ta ansvar för att göra vad vi kan, givet vad vi har, i vår egen trädgård, i vårt eget stadskvarter, kolonilott, balkong? Och hur vi konsumerar ….

Ta chansen! Vem vet? Kanske det är just detta år som du kan påbörja resan att göra saker och ting på ett helt nytt sätt. För vår jord. För våra barn, och kommande generationer.

IMG_0067Börja resan, du med!

Börja intressera dig för Din jord! 

After two years of intensive work, 2015 has been declared the International Year of Soils by the 68th UN General Assembly (A/RES/68/232). The IYS aims to be a platform for raising awareness of the importance of soils for food security and essential eco-system functions. The objectives of the IYS are: http://www.fao.org/globalsoilpartnership/iys-2015/en/

Nu beskär jag mina vinbärsbuskar och lite annat ..

Det är dags för vårvinterns beskärning av vinbärshäcken.

Svartvinbärsbuskarna jag satte förra året tog jag in som sticklingar ungefär vid denna tid .. Eller kanske det var aningen senare någon gång framme i februari, minns inte exakt datumet.

IMG_6287
Svartvinbärsbuskar ska hursomhelst beskäras under vårvintern, helst innan knopparna börjar svälla.

Förra året tog jag helt enkelt och klippte ner de buskar jag hade på fjorlårsutväxt i min trädgård och satte dem i en glasvas i ett ljust fönster. Jag beskar dem ganska hårt, till cirka 15 – 20 cm ovanför markytan. Det är uppbyggnadsbeskäring, för att de ska få fin tillväxt under det kommande året, bli buskiga och fina. Det är bra att beskära hårdare första året på detta sätt.

IMG_6288 (1)Efter ett tag får dina sticklingar små rötter. Om du har tillskottsbelysning kan du plantera dem så fort du har tillräckligt med rotsystem, men om du vill vara på den säkra sidan kan du vänta till en bit in i mars. Plantorna kräver mycket omsorg, ljus och vatten. Men var försiktig med direkt solljus! Vårens första strålar är starka och bränner lätt bladen. Snart kan du skola ut långsamt, någon timme om dagen, eller direkt till en växthus/ tunnel sedan och beroende på var du bor snart plantera ut i ett lämpligt land.

Varför inte skapa en häck av vinbär i köksträdgården?

Det finns säkert många andra sätt att göra detta på, men såhär gjorde jag och plantorna tog sig bra och blev jättefina.

IMG_6285
Det finns många andra buskar och träd att beskära nu på vårvintern, bl.a de här:

Alm

Apel

Aronia

Benved

Berberis (B. thun)

Björnbär

Björkspirea

Blåbär

Bok

Deutzia

Ek

Fläder

Glasbär

Hagtorn

Hassel

Häggmistel

Karagan

Kornell

Krusbär

Liguster

Lind

Måbär

Oxbär

Paradisbuske

Pil

Rosentry

Rönn

Schersmin

Silverbuske

Silverpäron

Smällspirea

Snöbollsbuske

Snöbär

Spirea (S.jap)

Stephandra

Syrén

Tayberry

Trädgårdsprakttry

Vinbär

Ölandstok

Läs på hur du gör för varje buske och träd innan du tar sekatören i hand och ger dig ut; Lycka till!

IMG_6228 2

Psst: snart är vi där!

Evelyn

En aningen misslyckad spaljé av plommon ..

Idag har jag kommit en bit till på staketet och har därmed skapat två sektioner till. Det ger mig möjlighet att sätta nästa plommonspaljé.

IMG_1511

Sorten jag planterade är komet – P.cer stam A-kval co. Frukten är medelstora runda mörkröda plommon med dagg i som sätter frukt juli-augusti. Dessertfrukt. Självbefruktande.

IMG_1488Hade tyvärr, då jag planterade plommonträdet i höstas, satt det aningen för långt från linjen där staketet skulle gå. Ja ni ser själva här ovan..
IMG_1518

 Det blev därmed ett ganska hårdhänt grepp att sätta spaljén – särskilt då som jag böjde in stammen mot staketet. Det knakade till aningen i stammen..

IMG_1514Grundstammen har inte någon toppgren. Tre sidogrenar som går att fästa horisontellt och en kortare som spretar i en vinkel rakt ut från staketet.
IMG_1523Då jag band upp den övre grenen – som löper mot höger – knakade det till ordentligt, igen! Tittade noga på grenens fäste i stammen. Där hade det beklagligt nog blivit ett vridmoment som öppnat upp en glipa.

IMG_1533

Blev därför tvungen att backa ett steg och låta den grenen gå tillbaka till ursprungsläget.

IMG_1535

Använde mig av eltejp för att ”lappa.” Plommon kan ju vara känsligt mot kyla men jag har mina förhoppningar om att detta träd ska klara sig. Det är trots allt besläktat med svenskt vildplommon, så det borde vara ganska segt och trivas rent platsspecifikt, även med smärre blessyrer, tycker ni inte?

I övrigt måste jag säga att jag blir litet kär när jag läser om Komet.

Ursprunget. Den väldigt tidiga, ymniga blomningen. Det speciella spretiga, hängande växtsättet med långa grenar. Och så självklart de vackra stora, runda, och enligt utsagor jättegoda frukten.

Komet är självpollinerande. Det är tydligen, trots det bra att göra som jag gjort, nämligen att samodla den med Reine Claude dÒullins, för att få en bättre befruktning. Håller tummarna allt går vägen. Funkar det inte gör jag ett helt enkelt ett nytt försök. Och kanske just detta träd då får stå utan splajé, så dess vackra litet böjda form får komma fram.

Vid närmare eftertanke: Köper nog ett till, hur det än må bli med det.

Ha en fortsatt skön helg,

kram Evelyn

Plommon på spaljé – ett första försök!

Planterade två plommonträd under senhösten – det ena var det dundergoda, exotiskt vackert gröngula Claude d’Oullins, RCdO. Här beskriver jag hur jag gått till väga då jag funderat, planterat och spaljérat detta träd.

IMG_1312

En hel del talar emot att den starkväxande grundstam jag köpt är lämplig för spaljé. Men jag kom över detta träd sent i höstas och är trots uppmaningarna nyfiken att testa.

Vid ett forum på nätet fick jag vatten på min kvarn:

”Om man böjer ner grenarna mot marken de första åren så produceras frukt fortare. Det funkade bra på vårt nya plommonträd, Reine Claude d’Oullins, enligt min smak superstjärnan bland plommon.”

I går blev jag klar med att sätta hässjorna vid staketet på halva östra sidan av köksträdgården. Här hade jag redan tidigare under hösten, i mot slutet av november, planterat Reine Claude d’Oullins (E P.cer stam A-kval co, Växtpass SE SJV M1307) – ett plommonträd som i normala fall  sätter fruktämnen och ger gröngula frukter efter cirka 7-8 år. Genom att sätta detta träd på spaljé hoppas jag få trädet att ge frukt mycket tidigare .. 

Staketet för köksträdgården, uppbyggt av hässjor, fungerar utmärkt som stöd till träd i spaljé. Därför – och s j ä l v k l a r t också för att vår familj älskar färsk frukt  – planerar jag att under våren köpa in många träd:

körsbär, äppel, päron och m e r a plommon att spaljéra.

IMG_0637

Västra och norra sidan av staketet till köksträdgården som det ser ut för närvarande. Norra sidan ska byggas tätare. Mer om det i en bloggpost längre fram i vår.  

IMG_0865Tidigare i höstas grävde jag bort lerjorden runtomkring platsen jag valt för plommonträdet. Det som är viktigt vid plantering av plommon är att du gräver ut ett stort område runt om så du hjälper till att ge trädets rötter, som växer ganska grunt vågrätt, fin lucker jord.

Jag grävde ungefär en meter i diameter. Sedan kan du som har en väldigt styv lerjord under ett tunnare jordlager höja marknivån med hjälp av att bygga upp en liten kulle och plantera däri. Jag valde att gräva ner minst 30 cm. Att bygga ”en kulle på höjden” gör du för att förhindra att det blir vattenansamling vid rötterna.

IMG_0850

 Vid planteringen av RCdO följde jag Fobos råd att jordförbättra med sten och en del sand. I vår trädgård finns ett lager lera under ett cirka 50-60 cm tjockt lager lerhaltig förna – så jag tror och hoppas att dräneringen fungerar utan att jag höjer marknivån vid plantering. 


I plommonträdet jag köpt finns det i grundstammen tre spröt som just nu går att böja ner och spaljéra. Lodrät uppbundet blir trädets stam. Parallellt med stammen går även en fjärde gren.

IMG_1302

I den vinkel som grenen växer mot de andra grenarna går det inte att att binda ner så lätt. Enligt uppgifter är RCdO på starkväxande stam känsligt för att beskära alltför hårt. Om jag beskär den hårt – så hårt som det skulle krävas – kan trädet avstanna i tillväxt. Funderar därför på att se om det går att ta grenen igenom på andra sidan av staketet. Nåväl, det blir ett senare problem att lösa.. IMG_1319 Såhär ser spaljén ut förnärvarande. Tanken är alltså, som jag redan nämnt, att böja grenarna mot marken. Böjer inte ner dem ännu då de riskerar att brytas av. Spröten har stått bundna med grenarna uppåt hela hösten. Magkänslan säger att jag bör vänja dem först vid vågrät uppbinding. Senare framme i vår kan jag börja tvinga dem ännu mer nedåt. 

Tobias Styf – på Mobackens trädgårdscenter i Söderhamn gav mig följande goda råd: Reine Claude d’Oullins bör visst gå att spaljera, men det krävs nog lite påpasslighet eftersom sorten är både starkväxande och kan ta många år på sig att ge frukt. Ympad på Prunus cerasifera tar det 6-8 år innan blomningen kommer igång. Försök leta efter plantor ympade på den dvärgväxande grundstammen ”Pixy”. Växtkraften är då reducerad till ca 30%, men fruktsättningen blir tidig or riklig (då krävs nog i alla fall 2 träd för en sträcka på 5 m). Ett alternativ, som kan vara lättare att få tag i är spaljéträd förädlade på grundstammen St. Julien. Växtkraften är då reducerad till ca 70 %. Trädet blir tidigare bördig än på P. cerasifera. Den påverkar också trädet så att tillväxten avslutas något tidigare på hösten, vilket leder till bättre vinterhärdighet.

Böjda grenar ger tidigare fruktsättning?

Det borde gå, men var påpasslig och flitig med sekatören. Försök att bara klippa på ettårsskotten. Reine Claude verkar höra till de sorter som verkligen ogillar att man klipper in gamla grenar. Hade grannar som skar in ett träd för hårt och det tog sig aldrig igen. Bra uppbyggnadsbeskärning är A och O. 

En förklaring till förkortningarna på lapparna som följer med trädet:

E = Odlat i Sverige,  förökningsmaterialet är testat och utan virus.  P. cer = Prunus cerasifera – den mest starkväxande grundstammen co = containerodlad krukodlad åtminstone en säsong A-kval: Stamträd som varit i odling i minst 2 år, kronan är välutvecklad med genomgående toppskott och minst tre välriktade sidoskott. Växtpass = visar var växten kommer ifrån, så att eventuella sjukdomar eller andra problem ska kunna spåras lättare.

IMG_1308 Det är så läckert och vackert med spaljerade fruktträd. Får fjärilar i magen av att invänta våren och kunna utforska mer av denna sköna trädgårdskonst. Jag är nybörjare på fruktspaljéer men som amatör prövar jag mig fram glatt!

Härlig trädgårdsmåndag på er allihopa!

En innegård på andra sidan av stan ..

Postar helt sonika några bilder från onsdagens fikapromenad i stan. Drack en kopp kaffe med en kund på Sturekatten. Vi satt ute (trots regnet) eftersom jag var i sällskap av min hund. Men det fanns platser under tak också, så det gick bra. Passade då på att beundra den fina innegård som detta kafé har. Annars känns det som kaféets interiör åtminstone fångat mest av min uppmärksamhet. Men inte denna gång. Nu lät jag mig förföras. Och njuta av minimal yta som utnyttjas till fullo.

Låter bilderna tala .. Här fann i alla fall jag inspiration!

IMG_0306 IMG_0307 IMG_0308 IMG_0309 IMG_0310 IMG_0313 IMG_0314 IMG_0316

… så roligt att just du tittade in,

lämna gärna en kommentar här: då blir jag glad!

Allt mitt guld ..

Har nu under ett helt år drömt om att skaffa ett staket till köksträdgården, för att skydda kommande skördar mot bland annat rådjur och harar. Har sedan länge klart för mig hur staketet ska se ut. Därav har jag sonderat alla annonser i Storstockholm utan att finna det jag söker. Hässjor!

IMG_0236 IMG_0233 IMG_0207

Det var ett tag sedan jag nu skrev något här på bloggen. Anledningen till det är att jag haft annat för mig än att sitta vid datorn. Bland annat har en av våra katter bestämt sig för att flytta hemifrån, så man kan nog lugnt säga det varit mycket jobb att försöka hitta var hon håller till. Dags datum har hon ännu inte kommit hem. Vi väntar och längtar, och letar. Andra sysselsättningar har varit och är fortfarande alltså att ordna med att sätta staketet av hässjor. I oktober fick jag napp och det bar av upp till en gård i Vallentuna trakten. Självklart hade jag letat efter sådana hässjor som jag ville ha som har använts till att hässja hö (inte de för gärdsgård). Och de ska vara gamla, trät ska ha blivit gråvitt .. Men det skriver jag mer om senare. Hyrde en lastbil. Och äntligen bärgade jag hem mitt guld! Jag var så glad. Men det var mycket jobb med att lassa och lossa, in i lastbilen, ut ur lastbilen och in i carporten. Men tillslut så var det färdigt och jobbet med att sätta en port på staketet påbörjades. Två stora ekstockar jag fått i present av min far spetsade jag till med hjälp av en yxa.

Så här såg det ut den 11 oktober:   IMG_0247 Kom i gång med att gräva ut hål för att gjuta och samtidigt började oktoberregnet. Det blev blött, och väldigt lerigt – så klart..    IMG_0292Sedan var det dags att gjuta. I mitten av oktober hade jag gjutit den ena stolpen. Den andra står vid tiden snett i sin grop och lutar (19:e oktober).

IMG_0329 IMG_0511

Emellertid kom ett annat jobb emellan, då det grävdes det för en skyddande och avskärmande avenbokshäck på baksidan. Jag hade nämligen gjort en större beställning av buskar från Tyskland som levererades innan frost men efter att träden ”gått i vilofas”. IMG_0332

Men så snart hela avenbokshäcken var i marken satte staketbygget igång. Den 2:a november såg det ut såhär:

IMG_0526   Jobbet med bygget har fortsatt hela hösten. Vi köpte i slutet av sommaren två pelaräppelträd som kom ner i backen med. Det ska tillslut bli en hel äppelspalje´på denna sidan staketet.. IMG_0637Och ungefär såhär såg staketet ut den 9:e november. Då hade jag kanske gjort 2/10(?). Planterade samtidigt ut en hel del rosor litet här och var i trädgården. Och två plommonträd på starkväxande stam som jag vill försöka få på spaljé mot en annan sida av staketet.

 Min ”hjälpreda”:   IMG_0566Lite spridda bilder från början av november.

IMG_0630 IMG_0666 IMG_0657 IMG_0675En särdeles varm november, i år igen..

IMG_0854 IMG_0863

Plantering av plommonträd (25 november).

Komet ( P.cer A-kval co) och Reine Claude dÒullins E (P.cer A-kval co)  båda zon 1-4.

Under andra delen av november och hela december har jobbet med staketbygge legat i malpåse för att leta efter vår bortsprungna Maya. Med nytt år kommer nya tag och staketbygget är igång igen. Nu är det inte lika varmt längre och marken är frusen, men jag fortsätter enträget att gjuta och sätta ner hässjor i marken i alla fall. Hur gör jag då?

IMG_1179 (1) Jag använder mig av eld, spätt spade och enkupiga tegelpannor. I kväll lagade vi vår middag i en av groparna med glödande kol. Vår dotter tyckte det var så spännande att gå ut i mörkret, lyfta på några tegelpannor och stoppa ner köttet där..

Till våren kanske staketet är på plats och odlingssäsongen kan börja, på riktigt!!! Detta år står vi starka mot rådjurssabotörerna..

Längtar litet dit, men jag har att göra fram till dess..

God fortsättning på er!

… så roligt att just du tittade in,

lämna gärna en kommentar här: då blir jag glad!