Tomat, ägg och spenatsallad

En magiskt god egenodlad och härproducerad sallad!

 

IMG_6141.jpg

 

 

Svullen i magen och inte så jättestor aptit just ikväll.

Då är det gott att fresta med en helt igenom egenodlad sallad:

Ingredienser: Saltarös Köksträdgårds spenat, senapskål, plocksallat och Apulientomater som blivit över från skörden 2015 
(waow – vilken lång hållbarhet – vilka gener!!!). 

Ringlar en närodlad rapsolja över och toppar med havssalt.

IMG_6166.jpg

Fräscht, nyttigt och garanterat riktigt, riktigt gott!

/Evelyn

Lunchtips: Matig linssoppa

Dagens lunch: en matig och god linssoppa. Självklart innehåller den mycket av det som är skördeklart nu: tomater!

Här kommer receptet:

Skär upp två charlottenlökar. Bryn i grytan med smör och rapsolja (vår är kallpressad och lokalproducerad). Skölj sex deciliter röda linser noga. Lägg i grytan tillsammans med två delar vatten, en tesked salt, lite muskotnöt och smokedpaprika pulver, två lagerblad, två vitlöksklyftor, en nypa riven färsk ingefära, tre kryddnejlikor och vitpeppar. Låt koka till linserna är mjuka. Rör då ner cirka 500 gram tomater, finhackade och skållade. Hacka färsk bladpersilja grovt och blanda ner i soppan. I med en matsked hasselnötssmör samt två matskedar kokosolja (fairtrade, kravmärkt och ekologisk). Mixa till en slät soppa. Den som är känslig för eventuella grova bitar (barnvänligt) kan passera soppan i en finmaskig sil.

Smaka av och servera tillsammans med en god smörgås, ett knäckebröd och en god, stark ost.

Vi väljer självklart den lokalproducerade!

IMG_1169

Smaklig måltid!

IMG_1145

Känner sådan glädje över de två nyfunnena lagerbladsbuskarna som skänktes till Saltarös köksträdgård från det lokala fiket.

De har redan vaknat till liv i krukorna med hjälp av extra vatten och näring: Lycka!

/Evelyn

Följ oss på Saltarös köksträdgård för fler tips om odling och matlagning..

Zucchini och tomatsoppa

Här kommer ett recept på en smarrig och nyttig zucchini- och tomatsoppa. Tips: När du nu lagar till soppan kan du passa på att göra röror på zucchini och tomat att frysa in med. Lycka till med skörden!

Vi hade frost här i natt! Så nu är det bråda dagar.. Det är bara att sätta på pannlampa och jobba på allt vad det går kvällstid.

Det är mycket som ska ner i frysen och in i skafferiet på kort tid. Även perenner som inte tål kyla ska in och ställas ner i källaren svalt och mörkt. Håller tummarna de alla har överlevt denna frostnatt.

IMG_0836

Ett matstilleben för en enkel zucchini och tomatsoppa.

Ingredienser för två personer: cirka 10 stycken tomater, en purjolök, färsk oregano + blommor, en vitlöksklyfta, tre blad av grönkål, ett blad av svartrot, en näve blad persilja, olivolja, smör, havssalt, grönsaksbuljong, två teskedar honung, cayennyeppar, muskotnöt och en zucchini.

Kokar buljongtärningen, ångkoka purjolök, tomater och zucchinin. Om du vill: ta bort skalet på tomaterna. Mixa ner purjolök, zucchini, tomater, buljong, basilika till en tjock soppa. Häll ner i en järngryta och låter det koka upp medan du smakar av med havssalt, finriven muskotnöt cayennepeppar, honung.

Till det hackar jag ner grönkål, persilja och svartrotsblad grovt. Strör litet havssalt över.

Det blir jättegott att riva en gnutta parmesanost över hela kalaset.

Smaklig måltid!

/Evelyn

IMG_0840

Tomatsoppa!


IMG_0731

I kväll lagade jag en god och enkel tomatsoppa som till största delen är från trädgården.

Väl värt jobbet: billigt, enkelt, nyttigt och goda smaker med!

Vilken härlig höst! Och vad underbart att kunna plocka in frilandstomater som fortsätter mogna på spaljén,  när det nu bara är 8 veckor kvar till första advent (!).

Delar här receptet till tomatsoppan.

IMG_0706

Ingredienser: Smör, salt, peppar, två, tre färska kvistar timjan, en halv purjolök, två matskedar olivolja, en grönsaksbuljong, tre färska alternativt torkade lagerblad, fyra vitlöksklyftor, tomatketchup, en morot, en rödbeta, en ekologiskt framställd öl, blasten och stammen av rödbetan, en zucchini, fem, sex blad av malabarspenat, en näve nyskördad ”vanlig”spenat, fem kvistar färsk bladpersilja.

Valbart tillägg: två teskedar honung, två, tre matskedar philadelphia ost och/eller grädde samt en matsked kallpressad kokosolja.. 

IMG_0709

Bryn en matsked smör. Lägg i timjan, purjolök och en buljongtärning i grytan – rör om ordentligt.

IMG_0715

Lägg ner tre färska alternativt torkade lagerblad i grytan. Pressa ner fyra vitlöksklyftor och lägg i grytan.

IMG_0717

 I det här skedet la jag i cirka en halv dl av min egen tomatketchup. Det går även bra med vanlig puré alternativt ketchup. Rör om. Låt det sjuda på spisen ett tag, cirka 10 minuter, så att smakerna frigörs ordentligt.

Under tiden basen i soppan puttrar i hop långsamt på spisen, kan du börja förbereda grönsakerna. Skala en morot och skär upp i små tunna skivor,  skär ner en rödbeta i mindre bitar. Hacka ner rödbetsblasten och stammen fint och lägg alltsammans i grytan.  Slå en ekologisk öl över.

IMG_0722

Skiva sedan ner 7-8 tomater och en liten zucchini. Häll en kaffekopp vatten i soppan. Lägg ner det i soppan och låt puttra på svag värme i cirka 20 minuter.

Skär ner 5-6 blad av malabarspenat samt två kvistar persilja. Lägg i grytan och låt det sjuda i fem minuter.

Innan jag mixar soppan grovt tar jag upp alla lagerblad, rör jag ner två teskedar honung, två till tre matskedar philadelphia ost och/eller en klick grädde och kallpressad kokosolja. Men det är som sagt var valbar.. Du kan även lägga till färsk chili om du vill ha styrka. Smaka sedan av med salt och peppar och späd eventuellt litet till, beroende på koncistens med en extra kopp vatten.

Jag toppade soppan med en näve nyskördad spenat och grovt hackad slätbladig persilja färskt direkt från drivbänken i köksträdgården.

IMG_0726

Smaklig måltid!

/Evelyn

Ps. Om du vill låna i bild och ur text uppskattar jag i god publicistisk sed och anda att du hänvisar till min blogg Ds.

Saltarosgarden – en uppdatering!

IMG_6705

Idag blev det rester från gårdagens kvällsmat till lunch: hemmagjord pizza.

Igår gick det till ungefär såhär: Min man fixade degen. Under tiden skördade jag i köksträdgården. Förvällde sedan grönkål, frilandsspenat och mangold. Slog av vattnet, sedan åkte det ner i en järngryta med smör. Skar upp även stjälkarna av grönkålen samt plockade av indisk spenat som växer på vår fönsterbräda i köket. Stekte alltihop i smör. Lät puttra i ca 15-20 mins. Den röran fick bli garnityr på pizzan tillsammans med resten av skörden:

två vita lökar, tre röda lökar, blasten av detta, en stor vitlök och även blasten av den, färsk oregano, i botten av pizzan: tomatsås med basilika och min man garnerade toppen med tre olika ostar.

Mmm..

IMG_6732

Under förra hösten planterade jag som vanligt ut nyinköpta rosor, som nu till min stora glädje, tagit sig bra allesammans. En av de som jag köpte visar sig inte vara det som stod på namn-etiketten. Jag köpte en climbing bonica.. Men det är det ju inte.

Fick tipset att gå in på Flora Linnea och skriva in vit ros och jämföra. Blev inte mycket visare av det. Bilderna är för otydliga för att jag fullt ut ska kunna avgöra. Nåväl.

Jag ser nog och lär mig mer om denna för mig än sålänge ”mystiska” ros.

IMG_6736

Hurra!!! Jag har fått hemleverans. Fem säckar nyslaget hö! Grannen har kommit en bit längre än mig med att slå sin äng som de håller på halva sidan av trädgården. Känner mig rik! Nu blir det täckodling av och jag behöver inte känna att jag saknar material eller stressa med att röja min egen äng.

Där gör jag små steg varje dag. Slår med lie och kör med handgräsklippare. Puh. Men fint blir det!

IMG_6750Frilandstomaterna som jag satte ut i juni har nu äntligen börjat mogna! Samtidigt bågnar växtkuvösen av fler tomatplantor som vill komma ut på friland. Så idag blir det min uppgift att sätta ut dem i ett av de obrukade hörnen att odla upp i köksträdgården. Börjar lägga ut stenar och täcka marken där nu. Lycka! Jag älskar att designa i köksträdgården med sten, grus och trädstockar. Får aldrig nog av det!

IMG_6753

Är också otroligt glad att mormors gamla zinkbalja äntligen börjar få liv. Här har jag nu under två år väntat och längtat på blomning av clematis. Varje vinter har jag stoppat ner den för förvaring i en papperslåda och tyckt ner löv som isoleringsmaterial. Men ingen blomning har det blivit av framme på vårkanten/sommaren. Sniglar har samsats med rådjur om att äta upp ranka för ranka och  blomknopp för blomknopp. Jag minns inte ens nu vad för sort jag satte ner i baljan. En av de sorterna jag satte blommar nu. Så jag blev så lycklig att jag impulsköpte tre nya sorter.

IMG_6741

Bl. a en estnisk piilu clematis står just nu och får vatten vid rötterna inför planteringen. Detta är en av mina arbetsuppgifter på listan för idag.

IMG_6751

Tänkte få bort gräset i fonden bakom soffan i jordgubbslabyrint-landet och låta piilu klättra här. Kanske tillsammans med någon passande klätterros.

Nu är det dags att jag sätter fart om jag ska hinna med allt idag. För carporten ska städas ur med. Nu är lunchen uppäten..

Ha en fortsatt riktigt skön dag allesammans!

/Evelyn

Hur gjorde du när du tillverkade du din växthustunnel?

Fick en fråga här på bloggen igår efter att jag postat upp ett inlägg om tomatodlingen i den provisoriska växthustunneln:

”Jag skulle vilja se bilder på hela växthustunneln! Hur har ni gjort med armeringsnätet? Har ni böjt det till en tunnel och hur? Var det svårt? Vad ska man ha för verktyg?”

Så här kommer det några bilder och försök till svar på dina frågor ”hulsan.” Använder mig av armeringsnät som är till för att gjuta i. Än så länge har jag bara ett nät per tunnel – men går lätt att utöka allt eftersom – om du bara planerar för det utrymmet runt om redan nu..

IMG_5856

Första fotot är från när jag började bygga ut för köksträdgården under förra våren. Du ser det böjda armeringsnätet / en av de planerade entréerna till köksträdgården till höger på bilden. Valde att göra en ganska hög och kraftig lutning på nätet så att  även långa personer kan gå den vägen..

IMG_5885

Det är inte svårt alls att fixa en tunnel om ni bara är två som utför jobbet med att böja nätet ner i marken. Först och främst mätte jag ut och drog snören att måtta för på den bredd och höjd som jag önskade. Det inre snörparet är antagligen min planerade gång ..

 IMG_5878

Det enda specialverktyg jag använt här är väl den här, ja förutom en mindre slägga/hammare då. Ja och så avsågaren då förstås. Jag använder kantskäraren för att göra raka linjer med i grässvålen.

Vi slog ner stolpar i form av armeringsjärn som vi kapat av till passande storlek. Vi satte ner fyra per sida för att ge ordentlig stadga. Efter att de stod stadigt i marken böjde vi in dem i själva konstruktionen.

Du kan sedan med fördel även snurra fast nätet och järnen med lite ståltråd för stabilisering.

IMG_7059

Sedan köpte jag en vit, genomskinlig presenning som vi hjälptes åt att dra över hela konstruktionen och fäste sedan in den så gott det gick. Det finns små öglor att surra fast med snören nertill. Helt tätt blir det inte, men det är en fördel om det kommer svalkande vind varma torra sommardagar. Och .. det här är en billig provisorisk lösning som gav mig mycket tomater och chili förra året, som kommer tjäna oss väl även under detta år, fram till vi har ett riktigt växthus. Då använder vi de böjda armeringsnäten till klätterstöd för ätbara rariteter som tillexempel smaskiga sorter av svartavinbär, björnbär bönor och så vintersquash förstås.

Lycka till du som vill testa detta,

och ha nu en fortsatt bra dag!

/Evelyn

Tomater i växthustunneln

Sedan några veckor tillbaka står redan tomatplantorna ute i den lilla växthustunnel vi byggt av armeringsnät. Där står de krukade, än så länge i en varmbänk, får kraft och ljus och sätter redan blom. Jag är överlycklig.

IMG_2651

Jag har krukat dem för att ha möjlighet att dra in dem vid en riktigt kraftig köldknäpp. De står i fem pallkragar upp. I 3-4 har jag halm-blandad hästgödsel och sista översta lagret litet jord. En pallkrage har jag lämnat tom, som fungerar skydd mot blåst och kyla och håller värmen kvar vid krukorna nattetid.IMG_2654

Det är självklart bäst att använda sig av terrakottakrukor då de också håller värmen bättre än en plastkruka. Jag mäter varje morgon och kväll jordtemperaturen för jorden i själva bänken och för krukorna. Och jag har då märkt att även om det många nätter varit ner mot nollan håller detta system plantorna varma. Det är för att de står med fötterna i en cirka 20-25 grader varm bänk. Jorden i krukorna brukar i det sämsta läget, nattetid, gå ner till cirka 15 grader. Luften runt plantorna hålls alltid varm. Jag lägger en fiberduk över dem varje natt. Dagtid får de vatten efter behov.

Denna omgång tomatplantor satte jag i januari/februari. Har även några exemplar av denna omgång inomhus nattetid, som jag ”drar” till balkongen för att testa utfallet och jämföra.  I bakgrunden ser du en ”pile” av pallkragar till som jag förbereder. Det fungerade så bra hittills så nu när jag skolar om nästa gäng plantor  – som såddes i mars – blir det att fler åker ut och får ”mogna” i tunneln.

IMG_2653
I helgen har vi haft den första varma dagen sedan mitten av mars. Så skönt att slippa nordanvinden. Härliga dagar väntar.

Ha en fortsatt bra dag!

Evelyn

Följ mig på @Saltarös köksträdgård

Lerkärlsbevattning av tomatplantor

IMG_6902

Den här bloggposten är ett tips till den som vill veta mer om bevattning i torra klimatzoner.

Sitter med planeringen av köksträdgården inför våren- sommaren 2015 och tittar över de lärdomar som drogs under 2014. Det var flera av er som läser min blogg som undrade hur det gick under sommaren – då jag berättade om mitt experiment ”bevattning av tomatplantor med lerkäl”, läs här. Här kommer en liten utvärdering till er som undrade, samt till er som är sugna att testa.

Blir rent av lyrisk när jag berättar om lerkärlsbevattning! Här ute i Stockholms skärgård är det väldigt ont om vatten under sommarmånaderna. Och i fjol var ju sommaren dessutom ordentligt het och torr i hela landet.

Vill nu, under kommande säsong, minska ordentligt på uttaget av vatten under vår och sommar i köksträdgården. Utvärderar därför förra årets försök till självbevattning av tomater.

Att använda nergrävda lerkärl eller krukor som bevattningssystem är en av de mest effektiva bevattningsmetoderna som existerar. Det trots att tekniken i sin helhet är över 2000 år gammal!

Skulle nog – efter sommarens experiment – våga påstå att det är idealt att använda om du är en småskalig hobbyodlare som odlar just för husbehov,

i torrt klimat.

IMG_6866Använde mig av oglaserade lervaser, kärl och krukor som jag hittade på närmsta secondhandbutik. Dessa grävde jag alltså ner i samband med att jag planterade ut tomatplantorna i upphöjda bäddar.

Tanken med bevattning genom lerkruka är att tomatplantans rötter ska söka sig mot den, väva ett fint nät och ”krama om” den. På detta sätt drar plantan sedan långsamt till sig precis så mycket vatten som den just i denna stund behöver, givet temperatur, solinstrålning, markvattenhalt och avdunstning. 

IMG_6912

Sedan är det bara att se till att det finns vatten i krukan. Och att den är tilltäppt uppifrån förstås – för att minimera avdunstning direkt från krukan till luften.

Och lerkärlsbevattningsexperimentet sommaren 2014 gick verkligen över förväntan! 

IMG_0381Så här såg det ut i höstas efter att frosten tagit tomatplantorna: 

IMG_0389

När jag lyfter bort vasen/krukan från jorden fanns det mycket riktigt, invid varje kärl, ett ordentligt, finmaskigt nät av rötter i en formation av kärlet som jag just tagit bort.

IMG_0384

Med hjälp av lerkärlen slipper du alltså att vattna så ofta!!

Det är ett mycket bra sätt att bevattna effektivt! Det sparar dig mer än halva volymen vatten. Denna typ av bevattning är tydligen, till och med, bättre än droppbevattning och mycket mer effektivt än konventionell ytbevattning!

IMG_8114

När kan du använda dig av lerkärl?

Lerkärlsbevattning kan egentligen användas i alla sammanhang där det råder vattenbrist. Metoden fungerar alldeles utmärkt för att ge hög avkastning i mycket arida områden.

Lerkärlsbevattning är också värdefullt i de delar av världen där mat framställs som är påverkade av hög salthalt och i så torra klimat att endast saltvatten är tillgängligt för bevattning.

Men även i den klimatzon där jag bor, 3-4, här i Sverige verkar det fungera.

Det är också något som kan användas med fördel vid plantering av nyttoväxter i stora och små krukor, som till exempel i en balkongodling, stadsodling eller till alla möjliga trädgårdsväxter i kruka utomhus i en vanlig villaträdgård.

IMG_9902Lerkärlsbevattning har sina praktiska fördelar. Bevattning blir väldigt enkel, och jag kan lätt lämna över trädgården i en annan persons händer utan långa utläggningar om hur stor vattenåtgång varje planta har.

Min tanke just nu är att ansluta en tank till en rad av flera krukor som genom en slang matar varje kruka med vatten. Då behövs det inte att fyllas på förhand med kanna. 

Efterlyser ett sådant system, om någon känner till detta, hör gärna av er till mig omedelbums!

Ha en bra dag allesammans!

/ Evelyn

Officiell annonsering av min ”farm” och bildkavalkad av tomater!

Idag har jag glädjen att annonsera att jag startat en facebooksida för köksträdgården. Uppdaterar på Saltarös köksträdgård – för Dig som dagligen vill följa arbetet med att skapa en permakultur i egen trädgård – att bli självförsörjande på odling, och leva mer ”med naturen” – !

Under odlingsåret 2014 drogs många lärdomar. En av dem var att tomater det är bra grejor det. Jag testade att odla en hel del sorter på friland på ”trellies” av bambu med ett egentillverkat minidrivhus av byggplast över. Bäddarna var av typen odlingslimpor. Och sådana tomatsorter som inte var framtagna och direkt avsedda för friland odlades. Resultatet blev trots detta helt otroligt bra. Vilken enorm skörd det blev! Detta år kommer jag odla ännu mer tomater. På kväverika odlingslimpor. Läste en intressant artikel om tomatsmaker, där de godaste smakerna tio i topp valdes ut i en tävling mellan femtio sorter (tävlingen utlystes vid The Organic Centre på Irland i förfjol). Här kommer listan: 1. Sweet aperitif 2. Sungold 3. Golden Cherry 4. Torojina 5. Annamay 6. Maskotka och Orange Strawberry 7. Balcony Red and Yellow 8. Yelly Submarine 9. Sugargrape/Zuckertraube 10. Rosada. Vilka sorter ska du odla i år? Kanske blir det någon av dessa? Själv vill jag självklart haka på trenden och testa att odla ett gäng torktomater.

Här kommer samtidigt en bildkavalkad från sommarens frilanstomater .. Något att drömma om såhär års..

IMG_9712 IMG_9988 IMG_9645 IMG_9721 IMG_9559  IMG_9717 IMG_9703IMG_9345 IMG_9767 IMG_9990 IMG_9299 IMG_9242 IMG_9218 IMG_0109

Inlagda hela tomater

Det blev ju mycket tomater i frilandet, faktiskt mycket mer än vad jag hade räknat med. Samtidigt som landen nu görs i ordning för vintersådden och bambuställningarna plockas undan för att invänta nästa års utplantering, funderar jag intensivt på hur jag nu ska ta tillvara årets skörd.

Tomatskörden var ju enorm. Jag hann precis plocka in den innan första frosten i september, se här. En hel del av tomaterna som jag bar in var därmed gröna. Har lagt dem att mogna tillsammans med äpplen i korgar ljust i köksfönstren. Så nu gäller det att vara kreativ och hinna ta till vara på de som blir röda. Det är bara jag i familjen som gillar tomater, därför är åtgången inte så stor av de färska, även om jag äter med glädje till näst in till varje måltid. Vi gör en hel del chilisås, egen ketchup och fryser in egen tomatsås. Nu testade jag att göra samma milda lag som för Zucchinin, den har du här. Jag valde helt enkelt ut de tomater som var väldigt små, som inte hunnit växa till sig innan frosten. Tog bort toppen på dem där de fäster in i kvisten och så prickade jag dem med en vass kniv. Ner i en fin glasburk  , på med lagen. Vänta några timmar: färdigt! Jag är jättenöjd över smaken. På det här sättet kan jag bevara sommarens tomater litet längre!  IMG_0229

IMG_9990 IMG_9701 IMG_0108

… så roligt att just du tittade in,

För min stora glädjes skull, lämna gärna en kommentar här! 

Bevattningssystem till tomatplantorna..

Drömmer om egenodlade tomater. De där välsmakande, och väldoftande, solvarma att sätta tänderna i. Tidigt i våras satte jag igång att odla. Det blev många olika sorter, som noga skötts om varje dag.

IMG_6875

Jag har lagt tid på dem. Bra jord och extra näring, sol,värme och vatten, inte minst.

Är nu orolig för att tomatplantorna får stå just utan vatten under semestertider. Har funderat en del och nu kanske funnit en lösning på detta. Det är en gammal bevattnings metod som använder porösa lerkärl, som genom osmos vattnar jorden där det behövs.IMG_6892

På närmsta secondhandbutik köptes terrakottakärl in. Hårt var arbetet att få ner dem i odlingslimpan, men med sekatör och lite envishet så gick det vägen.

IMG_6911Använde ett lock i form av ett upp-och-nedvänt terrakottafat och planterade ut tomatplantor intill kärlet inom ca 45 cm.

IMG_6905Tanken är att vattnet, långsamt, ska perkolera genom lerkärlsväggen, ut i jorden. När rötterna på plantan utvecklas kommer de leta sig runt kärlet. Plantan tar upp näst in till allt vatten på detta sätt och avdunstningen nära noll. Denna typ av bevattning fungerar nog bäst i växthus, i vårt klimat. Jag, som har drivhus direkt på jorden, vill utvärdera hur detta fungerar. Kan tänka mig att det går bra om juli blir en varm och torr månad.

Återkommer här med resultatet senare i sommar,

det här blir spännande!