Minns ni kallbänken jag förberedde av spenat, persilja och svartrot under början av året? Nu sjunger redan spenaten på sista versen, redo att lämna över till sina kompanjoner att ta över skönsången!

Är samplanteringar i trädgårdslandet det stora beviset för att flumträdgården är tillbaka?

Är allt nu tillåtet huller om buller och litet si och så när du inte planterar i raka rader och slaviskt följer beskrivningarna på baksidan av fröpåsen från fröfirman?

Detta och mycket annat frågade jag mig långt tidigare i min ”odlarkarriär” för flera år sedan när jag var en nybörjare på det här med odling …

Men herregud! Nej absolut inte!

Det är mycket som skett ute i Sveriges trädgårdsland må du tro!

Alltså detta med samplantering är bara ett bevis på att (vi) odlare blivit mer smarta med tiden. Det är beviset på att odlaren nu inte längre tar rygg på industrin. Den är vi nu många som lämnat därhän. Det är beviset på att vi kan tänka och testa själva vad som fungerar – och samtidigt utifrån naturen som mall.

Det är ingen hemlighet att fröfirmorna uppmanar till egen provodling. De har nämligen inte tid att testa allt vad som funkar och vad som inte gör det. För dem är fokuset i odlingen att få ut så mycket frö som möjligt från varje planta – till försäljning.. Så det finns fortfarande mängder att upptäcka inte minst det gäller utvecklingstider i olika klimatzoner om jag bara ska ta ett exempel. Så det vore ju rent ut sagt dumt av oss odlare att då helt och fullt lita på den korta text som står bakpå en fröpåse gjord för att kränga till hungriga hobbyodlare. Skulle bli litet statiskt då. Några fröfirmor, däribland bland annat Runåbergs, uppmanar till och med oss hobbyodlare att provodla. Det handar inte om design och mode i trädgård och så vidare att så många nu pratar om samplanteringar.

För handen på hjärtat ju längre bort från ”konventionell” odling, med gifter och besprutning vi rör oss, desto bättre resultat. Ellerhur?!

Ett riktigt bra exempel på att detta med samplantering är framgångsrikt: om du planterar tätt slipper du ogräsrensning. men självklart ställer detta förfarande ett högt krav på din jord. Så det gäller att tänka till. Och inte ”bara köpa grisen i säcken” som det ju så fint heter.

Ett annat exempel är om vi nu går tillbaka och tittar litet på kallbänken med spenat som jag sådde i mitten av februari. När jag sådde spenat passade jag även på att så de ”vänner” jag vet kommer fungera med spenat. Det är väldigt smart av mig. För just när spenaten är färdigskördad – då allt är uttaget – är det dags för persilja och svartrot att göra sin repetoar. Deras utvecklingstider är olika lång så nu ligger de där i startgroparna. Och har ett bra utgångsläge. Där persiljan nu ska ge skugga och hjälpa till att behålla jordens fuktighet för svartrotens väl och ve. Persiljebladen har redan börjat visa sig under den sista omgången skörd. Det föll perfekt in i tiden för spenatens avslutande skönsång.

Såhär såg det ut precis innan spenaten var färdig att skörda i slutet av mars. 

Här ser du snart avmognad spenat samt späda blad av persilja och svartrot. Nu kommer persiljan och svartroten att ta över i kallbänken. Hurra min plan fungerade! 

Har under helgen hunnit med att påbörja ett vågat projekt att lägga landen för en del av årets tomater utanför staketet. Det är för att utrymmet innanför staketet börjar bli trångt men också för att jag vill använda mig så mycket som möjligt av hässjorna som stöd för min odling. Och jag bygger mina odlingslimpor till tomatlanden – precis som förra året – för det var ju ett lyckat projekt. Men mer om det i nästa bloggpost. Fortsatt trevlig trädgårdssöndag på er allihop!

Evelyn

Om du vill läsa mer följ mig på @Saltarös köksträdgård