Går i tankar om spenat!

För dig som är spenatobstinat: Det är nu i slutet av juli dags att så en andra omgång – för att få ut en skörd till av spenat detta år – innan du, kanske redan nu, börjar förbereda bäddarna för dina sena höstsådder som du kan skörda av under våren 2016. För när det gäller odling: det är ju alltid bra att ligga ett steg före!  Har i samband med det, istället, valt att ta ett steg tillbaka, för att fundera på hur jag vill göra för att få ut det mesta av min spenatskörd i framtiden. Delar några av mina tankar här.

Spenat (Spinacia oleracea) är en tacksam bladgrönsak som jag inte vill leva utan, nyttig att äta inte bara för sitt rika innehåll av vitaminer och mineraler: den är även en rik källa av järn (vid rätt användning). I den odlingszon jag bor (zon 3), i det klimat och med den dagslängd vi har på dessa breddgrader är det att föredra att odla spenat främst under vår och höst. Annars går den lätt upp i blom. Spenat är nämligen dygnsrytmskänslig.

  IMG_1376

Sådd

Spenat är alltså här i kalla Norden lämpligast att odla under tidig vår och sen sommar. Så därför i februari – april samt i slutet av sensommaren sista veckan i juli – slutet av oktober. Tidig vårsådd: olika år bjuder på olika väder. Vårvintern kan vara obeständig och tidvis mild. I år var jag förutseende och hade en pallkrage färdig med lucker, näringsrik och tillräckligt varm jord, där jag sådde redan i februari. Då hade jag spenatplantor med två karaktärsblad som såg ut såhär redan i mitten av mars (bilden ovan), som jag sedan kunde skörda redan i början av april.

IMG_2509

Bilden ovan: Pallkrageodling 2015 med babyspenat färdigt att skörda redan i april. Spenatens utvecklingstid är beroende på jordtemperatur och sort cirka 2 månader.

IMG_1303_2

Mer om höstsådder och uppdrivning under vinter samt en varning om byggplast: Du kan testa att driva upp plantor sent på hösten, så att endast ett karaktärsbladpar hinner utvecklas innan vintern. För att få dessa att överleva kylan och därmed få en tidig skörd odlar du pallkragar som du täcker med fiberduk och glas. När vintern lider mot sitt slut fortsätter dessa plantor att utvecklas, och tidigt, tidigt har du fin spenat att skörda. Fotot ovan visar en pallkargeodling från vårvintern 2015 där jag följde en odlare som förespråkade användning av byggplast. Mot bättre vetande: Byggplasten innehåller gifter, för att göra plasten hållbar, dessa ämnen sprids i jorden i din odling, i kondens och vatten!

Locken från tidigare ersätts nu omedelbums med glas, i alla fall i min odling! 

Bevattning

Jämn och lagom vattning är bäst! Spenat går nämligen gärna i blom vid för mycket torka. Var därför noga med vattning på daglig basis. Kinkigt är det för den vill inte heller ha det ”alltför blött om fötterna.” Nej lagom ska det vara: och fuktig jord är bäst!  I våras använde jag pumpspray för att få jorden så fuktig som jag ville för ändamålet.

Gallring och skörd

IMG_3158

Gallra väl. Spenat gillar att ha utrymme för att växa och frodas och ha utrymme för att plocka upp näringsämnen och mineral. Plantorna på bilden ovan står alldeles för tätt. Det är hög tid att gallra och plantera ut en del.

11246593_504947862994355_6524809200116453499_n

Spenat och sallad på friland, Saltarös köksträdgård, maj månad 2015.

Foto: Eleonor Bergström

De småplantor du gallrar bort från din pallkrageodling kan du sätta ut på säng i friland, som du förberett tidigt under våren alternativt – om du är väldigt väl förberedd, vilket är att föredra – redan under senhösten!

Spenat skördas som plocksallat: plocka av  bladen vid behov. Tidiga blad blir fin babyspenat. Vid skörd av hela blad stimulerar du tillväxt av nya. Plocka därför babyspenat ofta! Vid rätt förhållanden, tidigt i våras, plockade jag flera liter babyspenat varje dag i en enkel pallkrageodling. Vid sensommarodling: skörda allt innan frosten kniper skörden!

IMG_2316

Nyskördad babyspenat under första veckan av april (odlingszon 3). Späda spenatblad är en absolut favorit – jättegod att äta färska i sallad.

Täckodling och nitrathalter

IMG_3173

Bilden ovan är tidig babyspenat i täckodling och samplantering. Täckodling ger spenatplantan ett bättre klimat med avseende på markfuktighet. Men täck inte med gräsklipp! Gödsla överhuvudtaget inte spenaten med allt för mycket kväve. Kraftig kvävegödsling, som vid användning av gräsklipp, förvandlas lätt till nitrit i bladen. Nitrit är skadligt för barn (under tre år) och personer med mag och tarmsjukdomar. Höstgödsla eventuellt försiktigt med hästgödsel, beroende på vilken mullhalt du redan har i jorden.  Istället för gröngödsling kan du välja att gödsla med sådant täckmaterial som saknar innehåll av kväve till exempel torkat hö som och legat någon säsong och förlorat ”kraft” eller en del tång som har den fördelen att den ökar mullhalten i jorden.

Näringsinnehåll och tillagning

Spenat innehåller järn i mycket större mängder än många andra grönsaker, men för att kroppen ska tillgodogöra sig det järn som redan finns spenat bör du äta något c-vitaminrikt i samband med intag för att kroppen ska kunna ta upp järnet. Spenat innehåller, förutom karotenoiden lutein och många andra viktiga anitoxidanter,  E-vitamin och A-vitamin.

Spenat är en stapelvara i vårt kök. Vi använder den i soppor, pizza, som fyllandsmaterial i pajer, i sallad och gör stuvningar på den till grillat, gärna med olivolja och ost.  Under vår och höst skördar vi för fulla muggar – äter upp av det vi skördar direkt – och förväller samt fryser in i mindre portioner, fortlöpande, för att ha att använda av under höst och vinter.

  IMG_6363

En favoriträtt: En mustig soppa på spenat, mangold, grönkål och rotgrönsaker.

IMG_6705

Hemmagjord pizza med färsk oregano förvälld spenat, grönkål och mangold som bas.

Förvaring och förökning 

Skördad spenat förvaras i kylskåp och kan användas cirka birka upp till en veckas tid. Testa dig fram. Bladen är känsliga för uttolkning så det är bra att täcka dem med något. Förväll och frys in.

IMG_7006

 De blad som har gått i blom får i min odling stå kvar till dess de är så pass torra att jag kan antingen repa bort fröer eller hänga upp dem och samla upp fröerna som trillar ner – torra och klara för nästa spenatodling! Lätt som en plätt ( ja kanske, om det nu inte vore för att vi har kattungar som älskar prasslet av torra växter på tork)! 

Jag har nu utsäde så det räcker och blir över. Nu blir det byteshandel med odlarvänner.  

Älskar´t! 🙂 

 För mer tips – din ständiga rådgivare i odling och matlagning – följ Saltarös köksträdgård – vi finns på facebook.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s