Ur jorden, till bordet..


IMG_0607Idag gick jag ut och grävde upp några jordärtskockor från fjolårets odlingar och lagade en krämig soppa på dem.

Jag tycker det är så härligt såhär vid töväder att gå ut och gräva upp färska fina rötter att laga mat på. Särskilt så här års.

IMG_0652

Med eller utan citron. Redd? Med eller utan potatis. Vilka kryddor ska i?

Det finns mängder av recept för hur du lagar den allra godaste soppan på jordärtskockor. Kolla en kokbok eller botanisera på nätet. Pröva dig fram och se vad du tycker är godast…

Själv gillar den med litet tillsatt matlagningsgrädde, potatis, schalottenlök, grönsaksbuljong och ett gott fruktsmakande, sött, vitt vin.

IMG_8982

Under 2014 samodlade jag jordärtskockorna med zucchini, blomkrasse och gurkört. Här några bilder från den bädden.

IMG_9689

De skockor jag använt var inköpta i livsmedelsbutiken, självklart ekologiskt odlade.

IMG_9642

Dem petade jag helt enkelt ner i jorden förra våren. Inget knussel. Jordärtskockor växer så det knakar i de flesta jordar.

När det gäller odling av jordärtskockan, så har de en tendens med tiden att ta över i landen. Så det kan vara bra att avgränsa den plats där du tänker odla dem på. I övrigt så bjuder de på fin sensommarblommning, gula ganska stora blommor.

Lycka till med dina odlingar,

Evelyn

Jorden vi ärvde

IMG_5480

För att börja odla din egen mat, krävs bara ett första spadtag. Sedan är du igång! Och tänk:

2015 är Internationella året för våra jordar!- Men det var väl i grevens tid!

IMG_5888
Nu ska jag skriva om något som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Med ”rötterna” i miljöjournalistiken och examen i jordartsgeologi (inriktning mot vattenresurshantering) ligger kuns
kapen om hur vi människor brukar jorden på ett hållbart sätt verkligen i mitt intresse ..

IMG_5781

Inlandsisen malde ner sten och berg till den berggrund och de jordarter som är grunden för den jord som under ett 1000-årig jordbruk skapat den livsnödvändiga mulljorden vi idag lever av. Sunda, goda jordar tar lång tid att skapa.

Så hur vi hanterar vi nu, idag, det översta jordlagret med den rigorösa kunskap som finns för att skapa en god, näringsrik jord?

Efter år av misskötsel är faktiskt det översta jordlagret, det som vi kallar för brukbar jord, på väg att erodera bort. Goda jordar försvinner helt enkelt. Det finns många olika statistiska källor att luta sig mot men i runda slängar ungefär hälften så mycket brukbara jordar finns idag än för hundra år sedan. Parallellt med detta växer jordens befolkning.

IMG_5891

Så var tog all denna jord vägen?

  • Urbaniseringen av jorden ökar. Vi bygger städer på våra bästa jordar – de som historiskt brukats under århundraden som finns just runt stadskärnorna.
  • Den omfattande avskogningen världen över ökar jorderosionen. Människan skapar öknar av det som en gång var fertila jordar.
  • Vi förgiftar med kemikalier i monokulturer – där en gröda odlas över extensiva områden ..

Vi tar helt enkelt ut mer än vad vi ger tillbaka!

Och ett år är väl kanske inte så mycket i ett perspektiv av hur lång tid det tar att bygga upp en god brukbar, mullhaltig, näringsrik jord.

Vi borde faktiskt alla ta och fundera på detta varje dag..

 Ta 2015 som en möjlighet att prata med dina barn, dina vänner, kollegor om vad det är som pågår.

Och om hur det kunde bli om vi alla började ta ansvar för att göra vad vi kan, givet vad vi har, i vår egen trädgård, i vårt eget stadskvarter, kolonilott, balkong? Och hur vi konsumerar ….

Ta chansen! Vem vet? Kanske det är just detta år som du kan påbörja resan att göra saker och ting på ett helt nytt sätt. För vår jord. För våra barn, och kommande generationer.

IMG_0067Börja resan, du med!

Börja intressera dig för Din jord! 

After two years of intensive work, 2015 has been declared the International Year of Soils by the 68th UN General Assembly (A/RES/68/232). The IYS aims to be a platform for raising awareness of the importance of soils for food security and essential eco-system functions. The objectives of the IYS are: http://www.fao.org/globalsoilpartnership/iys-2015/en/

Tips och trix: så lyckas du med köksträdgården i år!

I min trädgårdskalender finns vid denna tid en hel del projekt under fliken: ”Att testa i år!”

Tänkte berätta om vad jag vill ge mig på för att lyckas få min köksträdgård att leverera det där riktigt extra för i år.

IMG_8052

Ta dig tid redan nu att planera dina strategier. Se på din köksträdgård ur ett holistiskt perspektiv. Design, jord, kompost, sådder, avdelningar, bäddar, planteringar, grödor, samplanteringar. Sätt dig och rita, skissa och skriv anteckningar. Nu. Och jobba sedan varje dag på din plan. Stryk, ändra, förbättra!

IMG_8259

Bli en fritänkare: Tänk ”out of the box.” Testa dig fram, vad funkar just hos dig? Det är genom att experimentera vi lär oss nytt. Tänk på att ibland föds de mest briljanta idéer som kan vara till nytta för många miljoner människor ur, just tadaa: experimentlusta! Så våga tänka fritt!   

IMG_5652 Din jords konstruktion utgör den allra viktigaste grundstenen i din trädgård. Djupgräv! Bygg på höjden! Gör odlingslimpor! För det är just jorden din, som är a och o, som avgör hur du sedan lyckas skörda i din köksträdgård. En organisk, mullrik jord gynnar tillväxten av friska och omfattande rotsystem,  perfekt designade för att plocka upp näring och vatten. Resultatet av en frisk jord blir ju så klart en grön, frodig köksträdgård. Så satsa på din jord i år. Och se för tusan  till att den blir så ekologisk det bara går! Läs på så mycket du kan om hur det genomförs..

IMG_5945

Det snabbaste och alldeles enklaste sättet att få en djupt lucker jord är att bygga på höjden, i upphöjda bäddar.  Upphöjda bäddar ger en avkastning på mer än det tvådubbla än vid samma planterade på en lika stor plan yta! Så börja idag att bygga dina land på höjden! Upphöjda bäddar gör även det förmånligt att du kan plantera tätare. Och när du odlar tätare så stödjer plantorna varandra så att du behöver använda mindre tid att rensa ogräs. Ogräset får helt enkelt inte plats när du samodlar/planterar tätare. Inte bara avkastningen ökar. Bevattning, sköta och skörda blir också mer effektivt.

IMG_5708

Hur du väljer att utforma dina land har också betydelse. Ska de vara: Kvadratiska? Fyrkantiga? Nej, gör dina land ovala. Det gäller kanter det gäller höjder. Tänk odlingslimpa och gör ryggen U-formad i din upphöjda bädd. Då utnyttjar du utrymmet ännu bättre i din köksträdgård. Det här knepet är ju jättebra att anamma för dig som kanske odlar på en liten kolonilott. Men även i en större villaträdgård behöver du tänka på hur du gör för att använda utrymmet på bästa sätt för att nå en högre avkastning. Särskilt då om du har som mål att leva av det du odlar.

IMG_0055

För att få så hög avkastning som möjligt i köksträdgården, i varje bädd, ska jag i år parallellt med att jag bygger upp min jord, börja intressera mig mer för exakt hur jag planterar. Jag vill på detta sätt vara så smart med utrymmet som det bara går. Det första knepet är: att undvika plantera i rader eller fyrkantiga mönster – enligt det som ofta är föreskrivet på påsarna. Istället: sprid plantorna över ytan, gärna i formen av en triangel. Genom att göra så går det att fylla upp mycket, mycket mer plantor per bädd.

IMG_6776

Det här ska dock göras med försiktighet Den får inte bli för tight mellan varje planta – då detta istället kan minska avkastningen. Håll i bakhuvudet att vissa plantor inte når sin fulla utveckling och avkastning när de planteras alltför nära varandra. Planteringar eller sådder som står alldeles för nära kan också leda till stress som gör att plantorna är mer mottagliga för sjukdomar eller insektsangrepp.  Så kom ihåg att det ställer höga krav på din jord att plantera tätt, då ska du lyckas.

IMG_9591

Nästa punkt på min lista i projekt att testa är det nu mer slitna lemat: ”Odla på höjden!”

Det spelar inte någon roll hur litet utrymme du har för din köksträdgård. Du kanske till och med bara har en minibalkong? Du kan odla ännu mer olika sorters grönsaker genom att odla på höjden. I år ska jag odla vertikalt växande plantor som: tomater, störbönor, brytbönor, squash, meloner, gurka, physalis och så vidare — i riktning uppåt genom att ge dem stöd av spaljeer, staket, nät, käppar, murar, kanter – på det sätt som jag gjorde med frilandstomater 2014.

IMG_8057

För det är ju så här, att uppbundna plantor löper ju mindre risk att bli angripna av svampsporer då uppbindningen ökar luftcirkulationen runt bladverken. Uppbindningen gör också att du kan samplantera bättre med lägre växande grönsaker, på olika nivåer, då yta frigörs under plantorna. Du ska se att stammarna på dina plantor blir tjocka och fina med, när du binder upp dem /sätter dem att vila mot ett stöd. Så odla på höjden, du med!

IMG_6268

Mixa och blanda! Att samplantera grödor som hjälper varandra på olika sätt sparar också i längden på både tid och utrymme. Listan kan göras lång på vilka grödor du kan samplantera. Tänker inte gå in på det i detalj just här. Huvudsaken är att du utforskar och lär dig från år till år vad som gick bra och vad som fungerade mindre bra.

IMG_8330 Att samodla är ett knep- Det andra är att odla en nästkommande gröda efter att du skördat den första. Detta sätt att odla tillåter dig att skörda mer än en gröda på samma plats under en  säsong.  

IMG_7366

Du kan nu istället skörda tre till fyra olika grödor från en och samma bädd. Till exempel så kan en tidig skörd av bladsallad, följas av en snabbväxande ettårig spenat, som följs av att du planterar ut en tomatplanta eller kanske lök ? — och allt detta är gjort på en och samma odlings säsong. Så fort det uppstår ett hål i din odling så ska du ha en planta på tillväxt som du kan förse med det utrymmet i din köksträdgård.

IMG_8117

Så lär dig knepet att kontinuerligt dra upp plantor inomhus/kallbänk i växthus/odlingstunnel eller kanske garderob?

Så flera gånger av samma frön. En planta som redan är en månad eller äldre kan självklart växa till sig och mogna mycket snabbare än en direktsådd planta på friland. Du kan välja snabbväxande sorter. Det här är ju självklart viktigare i ju högre zoner du odlar..

IMG_6029Ge kontinuerligt givor av fin kompost uppepå jorden varje gång du planterar. Mylla ner det ordentligt i jorden några centimeter till en decimeter. Ett annat knep är att utöka växtsäsongen, maximalt, genom att lägga till några veckor extra på varje del av odlingssäsongens början och avslut kan du tjäna tillräckligt med tid att odla ännu en omgång grönsaker. Och en till. Och kanske en till..

IMG_5686

För att få till de där extra veckorna avkastning behöver du skapa värme runt plantorna, även när vädret är kallt. Det finns olika sätt att botanisera och läsa om hur du kan skydda dina plantor.. Ett exempel är:  Du kan ge dina värmeälskande plantor som chillipeppar, tomater eller gurka en extrastart genom följande metod: cirka 6-8 veckor innan du beräknar att du har den sista frosten kan du värma upp jorden genom att täcka den med en löv eller en markduk, kartong eller liknande –  lägg sedan över glas på stödjande ramar.

IMG_7516

När jorden sedan går att bruka sätt ut plantorna som du har på tillväxt. Täck med svart plast runt och/eller täckmaterial med kompost och strö  – som en varmbädd – för att på detta sätt generera växthuseffekt i ditt minidrivhus. När utetemperaturen är tillräckligt varm och all risk för nattfrost är över kan du ta bort plasten. Spara den till nästa år. När hösten är påväg, täck över plantorna under slutet av säsongen, då temperaturen sjunker igen.

IMG_8355

Det här var några av de tips jag tagit till mig av och som jag tänker testa och utveckla i år, från föregående år.

Berätta gärna här nedan vad du tänkte testa speciellt i år.

IMG_4344

Lycka till med dina odlingar!

Evelyn

Att så ett frö ..

Varför är det så otroligt nervittrande att se ett litet frö gro?

Att få följa dess väg, ut ur sin kapsel, spränga jordytan och yrvaket ge sig ut ur sin dvala och in i dagsljuset? IMG_0108   För visst gör det ont när knoppar brister ….

Början på något nytt. Jag har lyckats förgro min allra första kronärtskocka!!!

Rusig av glädje, för en sådan enkel sak.

Så trivialt, det är. Men … trots det …. Så ofattbart stort.

Det är rent ut sagt magi! Och, minsann, en ynnest att få vara med på den resan. Att göra den resan.

Så ner med fingrarna i myllan nu, du med, ska du få se på ”a hellúvaride!”

God natt + en bonusbild på det: IMG_0055

Åh hå, tänk bara vad många habanero vår familj ska skörda ur dessa!

Odla svartrötter – jag längtar nästan till skörden!

Jag minns en soppa min sambo lagade till mig förra våren på svartrötter, som var helt otroligt god. Och allt sedan den dagen har jag drömt om att odla mina egna..

Svartroten är en fantastisk rotsak på flertalet sätt. För att odla svartroten krävs en mullrik, lucker och sandblandad jord i upphöjd bädd med ett högt Ph-värde. Bädden ska vara minst 70  cm djup. Så mycket vill jag ha i alla fall då jag vet att komposten sjunker undan ca 1/3 och svartrötter kan bli > 50 och – upp till hela 70 cm långa. Så en får se till att jobba på med materialet för att bygga upp en så mullrik lucker och djup jord som möjligt.

Om rötterna växer i en alltför tung jord, eller om det finns mycket sten i jorden, delar rötterna sig lätt – och det vill jag ju inte!

Blandar alla delar jag använder genom att varva materialet i tunna lager. Använder mig av: löv, grenar i botten, icke nedbruten hushållskompost, tång blandningen jag hittade på stranden häromdagen, en del av det förmultna höet, lerjord – som jag silar ner för att ta bort alla stenar, finsand och litet annat smått och gott..

Tanken var ju egentligen att få denna kallbänk igång som en höstsådd. För att på så sätt få till stocklöpare under detta år att använda som nytt plantmaterial till odlingsåret 2016. Då jag byggde på staketet så hanns inte det riktigt med. Passar då på nu när jag fått loss litet tid och det är töväder.

Här kommer en fördjupad info-text om hur du lyckas bäst med svartroten: 

Svartrot (Scorzonera hispanica)

Svartrot, bondsparris eller scorzonera – kärt barn har många namn..

Svartroten, som är en mycket gammal kulturväxt härstammar från Sydeuropa och växer vild i medelhavsområdet samt delar av mellaneuropa. Antagligen har roten skördats vilt från början och sedan gradvis anpassats in i odling. De tidigaste källorna som finns om svartrotsodling är från 1500-talet..

Svartroten är flerårig, och anses vara lättodlad, men kräver då en djup näringsrik jord.

Jorden som gärna får innehålla en hel del sand, ska vara lucker och mullhaltig samt ha ett högt ph-värde. Rötterna mår bra av att du myllar ner en del stenmjöl och vedaska i jorden. svartrötter har lång utvecklingstid under första året. Om rötterna under utvecklingstiden stöter på en sten eller en hård lerklump delar de sig lätt. När väl rötterna utvecklats kan de stå kvar i jorden över vintern utan problem. Mycket tidig sådd går bra, gärna när jorden torkat upp och uppnått 5°C, men det går även bra att så direkt på tjärad mark under hösten för tidigare skörd. Sådjup är 2-3 cm. Ge den 10-15 i och 30-40 cm mellan raderna.

OBS: Kan korsbefruktas med haverot, och kardborrerot – så de bör skiljas åt.

Svartrotens blad kan skördas och ätas färsk eller förvällas.

Den samodlas med fördel tillsammans med persilja och spenat och anses även skydda mot morotsflugan (!).

Skörden är sen  – helst skördar du så sent som möjligt innan tjälen – och du bör vara försiktig då du tar upp roten, den kan lätt gå sönder under upptagning. Så den därför gärna i kupad jord, eller på djupgrävda bäddar. Det är bra att tillaga dem med en gång efter att de skalats, för att förhindra missfärgning. Du kan lagra dem genom att låta de stå kvar i bänken eller som andra rotsaker i mörk jordkällare. Svartrotens hållbarhetstid är lång

Svartrotens blomma, som är krogblommig och gul, kommer andra året en bit in på sommaren. Blomsjälken är hög cirka en meter!

Under andra året kan du alltså skörda både fröer och rötter. De delar sig lättare under andra året, utlöpare kan användas som nytt ”plantmaterial” dvs som vegetativ förökning. En del hävdar att rötternas smak förbättras med tiden, ju äldre roten är odlad i jorden.1924488_449380518551090_6755091481621582581_n

Bild: lånad (källa: Runåbergs fröer).

Att göra soppa och svartrotsgratäng är mina klara favoritanrättningar, på mjälla och fina ”bonnsparris.

Jag ska se om min sambo minns det goda recept han tillagade första gången jag åt,

och blev helt såld. Såhär blev hans svar:

”kommer inte ihåg 100%.. men skalade svartroten och hackade i bitar, glaserade lite i smör med lök (ta gärna schalottenlök). sen en burk öl (tror tuborg), buljongtärning och 2msk smör… salt & svartpeppar, kokade tills mjukt och körde mixer på det.”

Mmm .. Det var så otroligt gott, jag nästan dog!

Trevlig helg på er allihopa!

Önskar Evelyn

Nu beskär jag mina vinbärsbuskar och lite annat ..

Det är dags för vårvinterns beskärning av vinbärshäcken.

Svartvinbärsbuskarna jag satte förra året tog jag in som sticklingar ungefär vid denna tid .. Eller kanske det var aningen senare någon gång framme i februari, minns inte exakt datumet.

IMG_6287
Svartvinbärsbuskar ska hursomhelst beskäras under vårvintern, helst innan knopparna börjar svälla.

Förra året tog jag helt enkelt och klippte ner de buskar jag hade på fjorlårsutväxt i min trädgård och satte dem i en glasvas i ett ljust fönster. Jag beskar dem ganska hårt, till cirka 15 – 20 cm ovanför markytan. Det är uppbyggnadsbeskäring, för att de ska få fin tillväxt under det kommande året, bli buskiga och fina. Det är bra att beskära hårdare första året på detta sätt.

IMG_6288 (1)Efter ett tag får dina sticklingar små rötter. Om du har tillskottsbelysning kan du plantera dem så fort du har tillräckligt med rotsystem, men om du vill vara på den säkra sidan kan du vänta till en bit in i mars. Plantorna kräver mycket omsorg, ljus och vatten. Men var försiktig med direkt solljus! Vårens första strålar är starka och bränner lätt bladen. Snart kan du skola ut långsamt, någon timme om dagen, eller direkt till en växthus/ tunnel sedan och beroende på var du bor snart plantera ut i ett lämpligt land.

Varför inte skapa en häck av vinbär i köksträdgården?

Det finns säkert många andra sätt att göra detta på, men såhär gjorde jag och plantorna tog sig bra och blev jättefina.

IMG_6285
Det finns många andra buskar och träd att beskära nu på vårvintern, bl.a de här:

Alm

Apel

Aronia

Benved

Berberis (B. thun)

Björnbär

Björkspirea

Blåbär

Bok

Deutzia

Ek

Fläder

Glasbär

Hagtorn

Hassel

Häggmistel

Karagan

Kornell

Krusbär

Liguster

Lind

Måbär

Oxbär

Paradisbuske

Pil

Rosentry

Rönn

Schersmin

Silverbuske

Silverpäron

Smällspirea

Snöbollsbuske

Snöbär

Spirea (S.jap)

Stephandra

Syrén

Tayberry

Trädgårdsprakttry

Vinbär

Ölandstok

Läs på hur du gör för varje buske och träd innan du tar sekatören i hand och ger dig ut; Lycka till!

IMG_6228 2

Psst: snart är vi där!

Evelyn

Lerkärlsbevattning av tomatplantor

IMG_6902

Den här bloggposten är ett tips till den som vill veta mer om bevattning i torra klimatzoner.

Sitter med planeringen av köksträdgården inför våren- sommaren 2015 och tittar över de lärdomar som drogs under 2014. Det var flera av er som läser min blogg som undrade hur det gick under sommaren – då jag berättade om mitt experiment ”bevattning av tomatplantor med lerkäl”, läs här. Här kommer en liten utvärdering till er som undrade, samt till er som är sugna att testa.

Blir rent av lyrisk när jag berättar om lerkärlsbevattning! Här ute i Stockholms skärgård är det väldigt ont om vatten under sommarmånaderna. Och i fjol var ju sommaren dessutom ordentligt het och torr i hela landet.

Vill nu, under kommande säsong, minska ordentligt på uttaget av vatten under vår och sommar i köksträdgården. Utvärderar därför förra årets försök till självbevattning av tomater.

Att använda nergrävda lerkärl eller krukor som bevattningssystem är en av de mest effektiva bevattningsmetoderna som existerar. Det trots att tekniken i sin helhet är över 2000 år gammal!

Skulle nog – efter sommarens experiment – våga påstå att det är idealt att använda om du är en småskalig hobbyodlare som odlar just för husbehov,

i torrt klimat.

IMG_6866Använde mig av oglaserade lervaser, kärl och krukor som jag hittade på närmsta secondhandbutik. Dessa grävde jag alltså ner i samband med att jag planterade ut tomatplantorna i upphöjda bäddar.

Tanken med bevattning genom lerkruka är att tomatplantans rötter ska söka sig mot den, väva ett fint nät och ”krama om” den. På detta sätt drar plantan sedan långsamt till sig precis så mycket vatten som den just i denna stund behöver, givet temperatur, solinstrålning, markvattenhalt och avdunstning. 

IMG_6912

Sedan är det bara att se till att det finns vatten i krukan. Och att den är tilltäppt uppifrån förstås – för att minimera avdunstning direkt från krukan till luften.

Och lerkärlsbevattningsexperimentet sommaren 2014 gick verkligen över förväntan! 

IMG_0381Så här såg det ut i höstas efter att frosten tagit tomatplantorna: 

IMG_0389

När jag lyfter bort vasen/krukan från jorden fanns det mycket riktigt, invid varje kärl, ett ordentligt, finmaskigt nät av rötter i en formation av kärlet som jag just tagit bort.

IMG_0384

Med hjälp av lerkärlen slipper du alltså att vattna så ofta!!

Det är ett mycket bra sätt att bevattna effektivt! Det sparar dig mer än halva volymen vatten. Denna typ av bevattning är tydligen, till och med, bättre än droppbevattning och mycket mer effektivt än konventionell ytbevattning!

IMG_8114

När kan du använda dig av lerkärl?

Lerkärlsbevattning kan egentligen användas i alla sammanhang där det råder vattenbrist. Metoden fungerar alldeles utmärkt för att ge hög avkastning i mycket arida områden.

Lerkärlsbevattning är också värdefullt i de delar av världen där mat framställs som är påverkade av hög salthalt och i så torra klimat att endast saltvatten är tillgängligt för bevattning.

Men även i den klimatzon där jag bor, 3-4, här i Sverige verkar det fungera.

Det är också något som kan användas med fördel vid plantering av nyttoväxter i stora och små krukor, som till exempel i en balkongodling, stadsodling eller till alla möjliga trädgårdsväxter i kruka utomhus i en vanlig villaträdgård.

IMG_9902Lerkärlsbevattning har sina praktiska fördelar. Bevattning blir väldigt enkel, och jag kan lätt lämna över trädgården i en annan persons händer utan långa utläggningar om hur stor vattenåtgång varje planta har.

Min tanke just nu är att ansluta en tank till en rad av flera krukor som genom en slang matar varje kruka med vatten. Då behövs det inte att fyllas på förhand med kanna. 

Efterlyser ett sådant system, om någon känner till detta, hör gärna av er till mig omedelbums!

Ha en bra dag allesammans!

/ Evelyn

En aningen misslyckad spaljé av plommon ..

Idag har jag kommit en bit till på staketet och har därmed skapat två sektioner till. Det ger mig möjlighet att sätta nästa plommonspaljé.

IMG_1511

Sorten jag planterade är komet – P.cer stam A-kval co. Frukten är medelstora runda mörkröda plommon med dagg i som sätter frukt juli-augusti. Dessertfrukt. Självbefruktande.

IMG_1488Hade tyvärr, då jag planterade plommonträdet i höstas, satt det aningen för långt från linjen där staketet skulle gå. Ja ni ser själva här ovan..
IMG_1518

 Det blev därmed ett ganska hårdhänt grepp att sätta spaljén – särskilt då som jag böjde in stammen mot staketet. Det knakade till aningen i stammen..

IMG_1514Grundstammen har inte någon toppgren. Tre sidogrenar som går att fästa horisontellt och en kortare som spretar i en vinkel rakt ut från staketet.
IMG_1523Då jag band upp den övre grenen – som löper mot höger – knakade det till ordentligt, igen! Tittade noga på grenens fäste i stammen. Där hade det beklagligt nog blivit ett vridmoment som öppnat upp en glipa.

IMG_1533

Blev därför tvungen att backa ett steg och låta den grenen gå tillbaka till ursprungsläget.

IMG_1535

Använde mig av eltejp för att ”lappa.” Plommon kan ju vara känsligt mot kyla men jag har mina förhoppningar om att detta träd ska klara sig. Det är trots allt besläktat med svenskt vildplommon, så det borde vara ganska segt och trivas rent platsspecifikt, även med smärre blessyrer, tycker ni inte?

I övrigt måste jag säga att jag blir litet kär när jag läser om Komet.

Ursprunget. Den väldigt tidiga, ymniga blomningen. Det speciella spretiga, hängande växtsättet med långa grenar. Och så självklart de vackra stora, runda, och enligt utsagor jättegoda frukten.

Komet är självpollinerande. Det är tydligen, trots det bra att göra som jag gjort, nämligen att samodla den med Reine Claude dÒullins, för att få en bättre befruktning. Håller tummarna allt går vägen. Funkar det inte gör jag ett helt enkelt ett nytt försök. Och kanske just detta träd då får stå utan splajé, så dess vackra litet böjda form får komma fram.

Vid närmare eftertanke: Köper nog ett till, hur det än må bli med det.

Ha en fortsatt skön helg,

kram Evelyn

Officiell annonsering av min ”farm” och bildkavalkad av tomater!

Idag har jag glädjen att annonsera att jag startat en facebooksida för köksträdgården. Uppdaterar på Saltarös köksträdgård – för Dig som dagligen vill följa arbetet med att skapa en permakultur i egen trädgård – att bli självförsörjande på odling, och leva mer ”med naturen” – !

Under odlingsåret 2014 drogs många lärdomar. En av dem var att tomater det är bra grejor det. Jag testade att odla en hel del sorter på friland på ”trellies” av bambu med ett egentillverkat minidrivhus av byggplast över. Bäddarna var av typen odlingslimpor. Och sådana tomatsorter som inte var framtagna och direkt avsedda för friland odlades. Resultatet blev trots detta helt otroligt bra. Vilken enorm skörd det blev! Detta år kommer jag odla ännu mer tomater. På kväverika odlingslimpor. Läste en intressant artikel om tomatsmaker, där de godaste smakerna tio i topp valdes ut i en tävling mellan femtio sorter (tävlingen utlystes vid The Organic Centre på Irland i förfjol). Här kommer listan: 1. Sweet aperitif 2. Sungold 3. Golden Cherry 4. Torojina 5. Annamay 6. Maskotka och Orange Strawberry 7. Balcony Red and Yellow 8. Yelly Submarine 9. Sugargrape/Zuckertraube 10. Rosada. Vilka sorter ska du odla i år? Kanske blir det någon av dessa? Själv vill jag självklart haka på trenden och testa att odla ett gäng torktomater.

Här kommer samtidigt en bildkavalkad från sommarens frilanstomater .. Något att drömma om såhär års..

IMG_9712 IMG_9988 IMG_9645 IMG_9721 IMG_9559  IMG_9717 IMG_9703IMG_9345 IMG_9767 IMG_9990 IMG_9299 IMG_9242 IMG_9218 IMG_0109

Plommon på spaljé – ett första försök!

Planterade två plommonträd under senhösten – det ena var det dundergoda, exotiskt vackert gröngula Claude d’Oullins, RCdO. Här beskriver jag hur jag gått till väga då jag funderat, planterat och spaljérat detta träd.

IMG_1312

En hel del talar emot att den starkväxande grundstam jag köpt är lämplig för spaljé. Men jag kom över detta träd sent i höstas och är trots uppmaningarna nyfiken att testa.

Vid ett forum på nätet fick jag vatten på min kvarn:

”Om man böjer ner grenarna mot marken de första åren så produceras frukt fortare. Det funkade bra på vårt nya plommonträd, Reine Claude d’Oullins, enligt min smak superstjärnan bland plommon.”

I går blev jag klar med att sätta hässjorna vid staketet på halva östra sidan av köksträdgården. Här hade jag redan tidigare under hösten, i mot slutet av november, planterat Reine Claude d’Oullins (E P.cer stam A-kval co, Växtpass SE SJV M1307) – ett plommonträd som i normala fall  sätter fruktämnen och ger gröngula frukter efter cirka 7-8 år. Genom att sätta detta träd på spaljé hoppas jag få trädet att ge frukt mycket tidigare .. 

Staketet för köksträdgården, uppbyggt av hässjor, fungerar utmärkt som stöd till träd i spaljé. Därför – och s j ä l v k l a r t också för att vår familj älskar färsk frukt  – planerar jag att under våren köpa in många träd:

körsbär, äppel, päron och m e r a plommon att spaljéra.

IMG_0637

Västra och norra sidan av staketet till köksträdgården som det ser ut för närvarande. Norra sidan ska byggas tätare. Mer om det i en bloggpost längre fram i vår.  

IMG_0865Tidigare i höstas grävde jag bort lerjorden runtomkring platsen jag valt för plommonträdet. Det som är viktigt vid plantering av plommon är att du gräver ut ett stort område runt om så du hjälper till att ge trädets rötter, som växer ganska grunt vågrätt, fin lucker jord.

Jag grävde ungefär en meter i diameter. Sedan kan du som har en väldigt styv lerjord under ett tunnare jordlager höja marknivån med hjälp av att bygga upp en liten kulle och plantera däri. Jag valde att gräva ner minst 30 cm. Att bygga ”en kulle på höjden” gör du för att förhindra att det blir vattenansamling vid rötterna.

IMG_0850

 Vid planteringen av RCdO följde jag Fobos råd att jordförbättra med sten och en del sand. I vår trädgård finns ett lager lera under ett cirka 50-60 cm tjockt lager lerhaltig förna – så jag tror och hoppas att dräneringen fungerar utan att jag höjer marknivån vid plantering. 


I plommonträdet jag köpt finns det i grundstammen tre spröt som just nu går att böja ner och spaljéra. Lodrät uppbundet blir trädets stam. Parallellt med stammen går även en fjärde gren.

IMG_1302

I den vinkel som grenen växer mot de andra grenarna går det inte att att binda ner så lätt. Enligt uppgifter är RCdO på starkväxande stam känsligt för att beskära alltför hårt. Om jag beskär den hårt – så hårt som det skulle krävas – kan trädet avstanna i tillväxt. Funderar därför på att se om det går att ta grenen igenom på andra sidan av staketet. Nåväl, det blir ett senare problem att lösa.. IMG_1319 Såhär ser spaljén ut förnärvarande. Tanken är alltså, som jag redan nämnt, att böja grenarna mot marken. Böjer inte ner dem ännu då de riskerar att brytas av. Spröten har stått bundna med grenarna uppåt hela hösten. Magkänslan säger att jag bör vänja dem först vid vågrät uppbinding. Senare framme i vår kan jag börja tvinga dem ännu mer nedåt. 

Tobias Styf – på Mobackens trädgårdscenter i Söderhamn gav mig följande goda råd: Reine Claude d’Oullins bör visst gå att spaljera, men det krävs nog lite påpasslighet eftersom sorten är både starkväxande och kan ta många år på sig att ge frukt. Ympad på Prunus cerasifera tar det 6-8 år innan blomningen kommer igång. Försök leta efter plantor ympade på den dvärgväxande grundstammen ”Pixy”. Växtkraften är då reducerad till ca 30%, men fruktsättningen blir tidig or riklig (då krävs nog i alla fall 2 träd för en sträcka på 5 m). Ett alternativ, som kan vara lättare att få tag i är spaljéträd förädlade på grundstammen St. Julien. Växtkraften är då reducerad till ca 70 %. Trädet blir tidigare bördig än på P. cerasifera. Den påverkar också trädet så att tillväxten avslutas något tidigare på hösten, vilket leder till bättre vinterhärdighet.

Böjda grenar ger tidigare fruktsättning?

Det borde gå, men var påpasslig och flitig med sekatören. Försök att bara klippa på ettårsskotten. Reine Claude verkar höra till de sorter som verkligen ogillar att man klipper in gamla grenar. Hade grannar som skar in ett träd för hårt och det tog sig aldrig igen. Bra uppbyggnadsbeskärning är A och O. 

En förklaring till förkortningarna på lapparna som följer med trädet:

E = Odlat i Sverige,  förökningsmaterialet är testat och utan virus.  P. cer = Prunus cerasifera – den mest starkväxande grundstammen co = containerodlad krukodlad åtminstone en säsong A-kval: Stamträd som varit i odling i minst 2 år, kronan är välutvecklad med genomgående toppskott och minst tre välriktade sidoskott. Växtpass = visar var växten kommer ifrån, så att eventuella sjukdomar eller andra problem ska kunna spåras lättare.

IMG_1308 Det är så läckert och vackert med spaljerade fruktträd. Får fjärilar i magen av att invänta våren och kunna utforska mer av denna sköna trädgårdskonst. Jag är nybörjare på fruktspaljéer men som amatör prövar jag mig fram glatt!

Härlig trädgårdsmåndag på er allihopa!

Vårvintern 2015 är här!

På andra sidan av julen. klarblå himmel och sol. Snö och is. Regn, blötsnö och blåst. Vårvinterns tid är här..

Vad händer då, på årets kanske fattigaste månad?

Ena dagen några plusgrader över dygnet, nästa är det minus igen. Tredje dagen snöar det, och på den fjärde är det regn och några plusgrader igen.

Nåväl. Vilket väder det än må vara: Här fortsätter bygget av staket runt köksträdgården.

IMG_1262

Mitt försök till varmbänk förra året ger fortfarande avkastning.

IMG_1264

Några blad  mangold slinker ner i grytan till lunchen idag.

IMG_1276

Barnsäkrar bärigheten (m a p vridningsmoment) i hörnen av staketet ..

IMG_1258

Jag har hunnit en bit in på andra långsidan. Under två tegelpannor av enkupigt tegel finns gårdagens ”gryta”. IMG_1259

Under tegelpannorna har under natten kol hunnit bli till aska. Efter att gropen långsamt fått pyra av är jorden mjuk och tjälen på ca 1 dm är borta. Nu det är dags att gräva ut för att gjuta och sätta stolpskor.

IMG_1270Stolpskor i nysnö..

IMG_1268

Utgrävt och klart, nu är det bara vinter-betong och stolpskor som ska ner.  Jag gör i ordning ungefär tre sådana hål per kväll. Och när kolet är på plats grillar vi vår kvällsmat i små paket av aluminiumfolie.

Det blir som små rykande Isländska källor under tegelpannorna.

Och maten smakar r i k t i g t underbart gott!

IMG_1275

 Nu är det bara en långsida och en halv kortsida kvar. Hässjorna väntar jag kanske med att sätta ner till dess att tjälen är borta. Fast på denna högra sidan kunde jag inte riktigt hålla fingrarna i styr: lade kol i en rad med tegelpannor över där jag bedömde spätta och satte på detta sätt ner över tjugo stycken hässjor.

Trevlig helg på er, allihopa.

Hoppas ni får njuta av sol och utomhusaktiviteter!

IMG_1227

Familjens nyårslöfte ..

I år är vårt gemensamma nyårslöfte ett enda. Att minimera vårt beroende av livsmedelsbutiker så långt det går. Vi bor trots allt på Värmdö och här finns alla chanser att handla närodlat och närproducerat, miljövänligt, ekologiskt…

Ut över detta så odlar vi ju redan en hel del av det vi äter. Detta trots att rådjuren löpt amok i köksträdgården flertalet gånger. När staketet med alloxnät runt trädgården och staketet med hässjorna runt köksträdgården är klara är vi redo att odla upp hela 250 till 300 kvm av vår tomt

(och .. eventuellt mer).

Nu börjar vi! Och i slutet av året kan vi blicka tillbaka och se hur det gick. Ser fram emot att bemästra vår utmaning! 

IMG_0067

Allt mitt guld ..

Har nu under ett helt år drömt om att skaffa ett staket till köksträdgården, för att skydda kommande skördar mot bland annat rådjur och harar. Har sedan länge klart för mig hur staketet ska se ut. Därav har jag sonderat alla annonser i Storstockholm utan att finna det jag söker. Hässjor!

IMG_0236 IMG_0233 IMG_0207

Det var ett tag sedan jag nu skrev något här på bloggen. Anledningen till det är att jag haft annat för mig än att sitta vid datorn. Bland annat har en av våra katter bestämt sig för att flytta hemifrån, så man kan nog lugnt säga det varit mycket jobb att försöka hitta var hon håller till. Dags datum har hon ännu inte kommit hem. Vi väntar och längtar, och letar. Andra sysselsättningar har varit och är fortfarande alltså att ordna med att sätta staketet av hässjor. I oktober fick jag napp och det bar av upp till en gård i Vallentuna trakten. Självklart hade jag letat efter sådana hässjor som jag ville ha som har använts till att hässja hö (inte de för gärdsgård). Och de ska vara gamla, trät ska ha blivit gråvitt .. Men det skriver jag mer om senare. Hyrde en lastbil. Och äntligen bärgade jag hem mitt guld! Jag var så glad. Men det var mycket jobb med att lassa och lossa, in i lastbilen, ut ur lastbilen och in i carporten. Men tillslut så var det färdigt och jobbet med att sätta en port på staketet påbörjades. Två stora ekstockar jag fått i present av min far spetsade jag till med hjälp av en yxa.

Så här såg det ut den 11 oktober:   IMG_0247 Kom i gång med att gräva ut hål för att gjuta och samtidigt började oktoberregnet. Det blev blött, och väldigt lerigt – så klart..    IMG_0292Sedan var det dags att gjuta. I mitten av oktober hade jag gjutit den ena stolpen. Den andra står vid tiden snett i sin grop och lutar (19:e oktober).

IMG_0329 IMG_0511

Emellertid kom ett annat jobb emellan, då det grävdes det för en skyddande och avskärmande avenbokshäck på baksidan. Jag hade nämligen gjort en större beställning av buskar från Tyskland som levererades innan frost men efter att träden ”gått i vilofas”. IMG_0332

Men så snart hela avenbokshäcken var i marken satte staketbygget igång. Den 2:a november såg det ut såhär:

IMG_0526   Jobbet med bygget har fortsatt hela hösten. Vi köpte i slutet av sommaren två pelaräppelträd som kom ner i backen med. Det ska tillslut bli en hel äppelspalje´på denna sidan staketet.. IMG_0637Och ungefär såhär såg staketet ut den 9:e november. Då hade jag kanske gjort 2/10(?). Planterade samtidigt ut en hel del rosor litet här och var i trädgården. Och två plommonträd på starkväxande stam som jag vill försöka få på spaljé mot en annan sida av staketet.

 Min ”hjälpreda”:   IMG_0566Lite spridda bilder från början av november.

IMG_0630 IMG_0666 IMG_0657 IMG_0675En särdeles varm november, i år igen..

IMG_0854 IMG_0863

Plantering av plommonträd (25 november).

Komet ( P.cer A-kval co) och Reine Claude dÒullins E (P.cer A-kval co)  båda zon 1-4.

Under andra delen av november och hela december har jobbet med staketbygge legat i malpåse för att leta efter vår bortsprungna Maya. Med nytt år kommer nya tag och staketbygget är igång igen. Nu är det inte lika varmt längre och marken är frusen, men jag fortsätter enträget att gjuta och sätta ner hässjor i marken i alla fall. Hur gör jag då?

IMG_1179 (1) Jag använder mig av eld, spätt spade och enkupiga tegelpannor. I kväll lagade vi vår middag i en av groparna med glödande kol. Vår dotter tyckte det var så spännande att gå ut i mörkret, lyfta på några tegelpannor och stoppa ner köttet där..

Till våren kanske staketet är på plats och odlingssäsongen kan börja, på riktigt!!! Detta år står vi starka mot rådjurssabotörerna..

Längtar litet dit, men jag har att göra fram till dess..

God fortsättning på er!

… så roligt att just du tittade in,

lämna gärna en kommentar här: då blir jag glad!